"Felix?" "Oscar" "Du är dig inte lik" "Inte du heller" --- En kinda sad Foscar-fanfic. Två bästa vänner som äntligen hittar tillbaka till varandra. Allt kan väl bara sluta bra då, eller? © foooilicous | 2015

"Önska dig vad som helst Felix, jag fixar det" Han möter min blick och sänder mig ett litet leende. "Då får du också önska dig något" får han fram med en svag stämma och jag nickar och ler innan jag skriver ner min enda önskning. Jag önskar att Felix överlever.

Han ville ha perfekt, jag strävade efter perfektion.

"Babe, var tyst väck ingen" Foscar au

"Varför blir det alltid såhär?" "Jag vet inte." "Alltid att du blir sur, fattar du inte att du åtminstone kan visa lite broderlig lycka?" "Jag kan förfan inte visa kärlek och lycka till dig då det är uppenbart att du gifter dig med fel person!" "Vad menar du?" En berättelse om hur två bröder växer upp tillsammans, den ena adopterad, för att äventyra med det världen har att erbjuda. Var en gång 2# i Fanfiction, tack vare er <33

de säger att 7 år tillsammans verkligen tär på förhållandet, jag trodde bara aldrig att det skulle hända oss.

Äntligen blev 468 kilometer till 0. Men allting kan väl inte bli som i en saga ändå? Allt ändras så snabbt. (UPPFÖLJARE TILL 468 KILOMETER, JAG REDKOMMENDERAR ATT DU LÄSER DEN FÖRST!) © foooilicous | 2016

Det kunde man inte veta då, men att en enda nakenbild kan förändra allting. --- Skrivet ur Oscars perspektiv. © foooilicous | 2015

Han är gift. Men inte med mig.

Vad gör man om den som står en allra närmast bor exakt 517 km bort från en? | Foscar | Av: enadeiene