Tillbaka i Sverige, ny skola, ny stad, nya kompisar och den obligatoriska bad boy'en. Irriterande flin, irriterande attityd, ständig röklukt = VARNING BAD BOY "Behöver du skjuts?" "Nej" "Kom igen jag vet att du vill" "Nej, låt mig vara och blås ut din rök någon annan stans" Jag fick nog och kastade henne över min axel och gick mot min motorcykel. "VAD FAN TROR DU ATT DU HÅLLER PÅ MED? KIDNAPPNING!" --- Alice är en 16 årig tjej som har flyttat med sin lillasyster, mamma och pappa tillbaka till Sverige efter 10 år i England. Hon blir kär i klassens bad boy och hamnar i komplicerade situationer men kan hon klara av det? -- Bästa placering: #1 i romantik 100 000 läsningar 2/9-2018 Skyddad av upphovsrätten ©Lillaea Vid kopiering har jag rätt att anmäla för stöld.

*Utan att spoila för mycket vill jag varna läsare som är känsliga för psykisk ohälsa. Även om det inte förekommer allt för detaljerat eller upprepat är det bra att vara förberedd* ----------------------------------- "Jag tycker fortfarande att du är jävla fuckboy" morrar jag i hans öra. Han flinar stort och drar fingrarna längs min kind. "Jag vet, gumman. Det är därför jag är här." "Fuck you." Fräser jag. Jake. Skolans badboy kallas han av många. Jag föredrar termen "fuckboy". Han är en skitstövel som leker med folk för sin egen njutning. Men han är också galet snygg på ett sätt som gör mig knäsvag, och det är vad jag hatar mest med honom. Nej, det jag hatar mest är att jag inte kommer undan honom även om jag försöker, för han är en del av mitt liv som ingen får veta. *Bästa placering: #2 i tonårsromaner* Slutförd 2017-01-29

**OBS!!** Detta är en fortsättning på "Har du roligt, Fuckboy?" du bör ha läst "Har du roligt, Fuckboy?" innan du läser denna! ------------------------ Neo tittar skeptiskt på mig. "Tror du själv på att det där kan funka?" "Har du någon bättre idé?" fräser jag. Han suckar. "Nej, det har jag väl inte." "Dåså. Jag orkar inte stå vid sidan av längre. Vi måste göra något!" Jake och Nadja har erkänt sina känslor för varandra, murarna mellan dem har rasat, och deras förhållande har tagit en positiv vändning. Men trots att det ser vackert ut för de som är utomstående är sanningen mycket mörkare. Jakes mamma är fortfarande inlagd, hans pappa vill fortfarande skiljas, och vad kommer Nadjas föräldrar säga om att den skadade killen som de nästan tagit in som en andra son har besvarade känslor för deras dotter? (Och hur kommer det egentligen gå för Nadjas skolgång?)

Fem år senare när hon äntligen börjar ta sig vidare i livet, dyker det förflutna upp igen.

Han sa att jag var hans trofé. (Jag tycker inte om att sätta åldersgräns på mina böcker, så jag säger nu att om du inte är känslig och är mogen för att läsa om våld, sex och annat så läs inte.)

Jag visste redan innan att det jag skulle göra var helt fel. Jag visste att det skulle såra henne. Jag visste att ingenting skulle bli som vanligt efter mitt val. Jag visste att hon skulle tappa all respekt för mig. Jag visste att jag aldrig skulle bli förlåten. Jag visste att jag skulle förstöra allt. Men jag gjorde det ändå.

"Vad har hänt med dig?" "Bry dig inte förfan" Uppföljare till "Dear Mr Fuckboy" ! Den måstes läsas först innan denna.

Kära mr fuckboy Jag kommer aldrig nånsin att falla för dig. För så dum är jag inte.

"Audrina? Varför är du inte lycklig? Din pappa har sett till att du har fått världen, jag har sett till att du har fått världen. Världen är din." "Nej, Adnan. Du är min värld nu, och jag har inte dig." *Bok 3 ur Världen-serien. Detta är en uppföljare till 'jag önskar dig världen' och 'du gav mig världen' och därför rekommenderar jag er att läsa dem först. Man behöver inte ha läst dem för att förstå helheten, men om man vill ha en tydligare uppfattning om småsaker, karaktärer och bakgrunder så bör ni läsa bok 1 & 2 innan.

I skolan var han amerikansk fotbollspelare och jag hans Cheerleader. Allt var perfekt i high school. Vi var kärare än någonsin. Det var vi, föralltid. Det var det jag trodde iallafall. Men jag hade fel. Dagen efter examen vaknade jag upp i en tom säng. Två veckor senare fick jag reda på att jag var gravid. Jag lämnade ett meddelande och bad att han skulle ringa tillbaka, om inte, lovade jag mig själv att aldrig kontakta honom igen. För jag skulle förtjäna något bättre. Fem år senare ser jag honom. Där står han, pappan till mitt barn. Killen som inte vet om att han är pappa till en pojke.