Har du någonsin velat skrika ut över hela staden hur du känner? Att det ändå inte spelar någon roll? Det har jag. Jag heter Julia Miller och dethär är min historia.

Hej! Jag heter Kimberly (kallas för Kim) och är 14år. Jag bor i en liten stad 1 timma från Stockholm. Min bästa vän heter Lilly och bor i huset brevid mitt. - Jag måste hem och äta nu, säger min bästis till mig när vi ligger på stranden och solar. - Okej, jag stannar nog här ett tag.. Svarar jag utan att ta blicken bort från molnen. -Vad är det du tänker på? Lilly kollar på mig. Jag kollar fortfarande på molnen när jag svarar: - När ska det någonsin hända något här i Sandviken? Strandviken är den by vi bor i. Det bor max 300 människor här så det händer inte så mycket. - Väntar du på att någon ska komma? Undrar Lilly. - Jag vet inte, det känns bara som.. Jag gör en kort paus, sen säger jag: ..som om någonting saknas. -Okej din lilla åsna! Jag måste hem och äta nu! Lilly sparkar sand i ansiktet på mig. - Du! Skrattar jag och för första gången på 10 minuter kollar jag på henne. Lilly springer iväg. Efter 20min solning kommer en kille som jag aldrig sätt förut och ställer sig på bryggan..

Han gav mig fel nummer. Men vem har sagt att fel aldrig leder till rätt? - - - - M&M pratar svenska och bor i Sverige för att det skulle bli konstigt om någon från Sverige "råkar" kontakta Norge?? Aja hoppas ni gillar den ändå❤️ Skriven i sms-form med några vanliga kapitel :)

Jag, Lydia Martin, lagkapten över fotbolls laget, ska bo hos Stiles Stilinski, lagkapten över lacrosse. Vi har aldrig kommit överens, men det kanske ändras?