"Jag heter Martinus", säger han. "Jag brukar säga att jag är hälften av en stridare. Tolka det hur du vill. Välkommen, Minerva. Du är vacker." "Vår alldeles egna Martinus", utropar Marcel samtidigt som ett rökmoln lämnar hans torra läppar. "Han charmar oss alla, inte sant, Juliett?" "Minerva, heter jag", påminner jag honom. "Det var en metafor min sköna, en metafor."

Dear freak: You are still my favorite chapter that I keep on re-reading night after night till my eyes are red with tears and my heart hurts from the memories of you. - Påbörjad: 14 december 2017 Avslutad: 24 mars 2018 - Bästa rankningar; #1 i Martinus ♡ #9 i fanfic ♡ #1 i Wattpad ♡ #10 i marcusochmartinus ♡ #10 i marcusandmartinus ♡ #1 i Martinusgunnarsen ♡ (Kommer aldrig orka hålla koll på detta^ men tackar för det som ja sett hittills ♡)

En snap från Marcus som leder till allt Bästa placering #3 i fanfiction

Martinus står som fokus i denna fanfiction, vars handling utspelar sig i Trofors, den lilla byn i norra Norge & tillsammans med en sorgsen flicka, en dagbok och penna. [...] Kära dagbok, "Farväl Martinus, snälla minns mig" var det sista hon sa innan vattnet omslöt hennes kropp. "Nej hoppa inte!" © celkne Startad: 2/10-17 Avslutad: 29/1-18 Plats: 19 i Fanfiction<3

MARCUS GUNNARSEN ask, instagram, "vanliga kapitel" fanfiction #1 2017 <3 skriven och publicerad juli 2017 *BILDERNA TILLHÖR INTE MIG (om inget annat nämnts) OCH JAG MENAR INGET DÅLIG MED ATT ANVÄNDA DESSA. BILDERNA TAS BORT VID BEGÄRAN AV DERAS RIKTIGA ÄGARE* inte stolt över denna nu i efterhand :)

UPPFÖLJARE TILL "vem är du egentligen?" SÅ LÄS GÄRNA DEN FÖRST 5 dagar har gått. 5 dagar utan han som alltid fanns där. 5 dagar utan han som alltid fick mig på bra humör. 5 dagar utan han och hans dåliga humor. 5 dagar utan hans fina meddelanden. 5 dagar utan glädje. 5 dagar utan Martinus.