En dikt (än så länge) som jag gjorde för ett tag sen. Den är inte riktigt en dikt men aja.

Uppföljare till förvirrad (Jag kan vara ganska elak ibland men jag är en bra människa jag lovar)

En solstråle och ett åskmoln.

"Jag var villig att offra allting jag hade för henne, även om det inte var mycket" Tyra hittar en flicka hon vill spendera alla sina sista dagar med.

Jag är allmänt förvirrad just nu. Jag satt tidigare idag på en bänk i en närliggande park och fick en vision. Jag har just fyllt treton och har inte gjort ett skit med mitt liv. Så jag beslutade att börja skriva. Så nu ska jag alltså skriva ner ALLT som händer i mitt liv här. Så välkommen antar jag.....

"De säger att jag har en vecka kvar, kanske två, vad ska jag göra med dem?" - Jag ska dö någon gång, du ska dö någon gång, alla ska dö någon gång. Alla har sin gång. Min gång kommer dock före din. Fiktiv, ja

A mess, som jag alltså

❝ KOMMER STJÄRNORNA SLOCKNA INNAN VI ÄR FÖRINTADE? ❞ Sanningen finns Bortom synen Och det gudomliga Finns bortom hatet Högsta rankning: #1 i poesi (21/3 2017)

Om en flicka. Och en pojke. Som var vänner. När de var små. Och kanske nu med. För jag är fortfarande liten. Så liten Att om du blundar Och stöter bort alla andra Så kan du kanske höra mig. En femåring Som skrattar Med dig. Tillsammans. Du är du. Underbar. Saknar dig mer och mer. Förstår du inte det?