Vet inte när jag fortsätter skiva på den här, har förlorat intresset. Året är 3021, mänskligheten håller långsamt att förvandlas till monster som barn brukade tro gömde sig under sängen. Men nu, nu ser man dem monstrerna varje dag, på gatorna, i affärerna och på vägarna. Julie är ett av de så kallade monstrerna, men hon har egentligen inte gjort något fel. Det var olyckan som gjorde henne såhär. Julie är en cyborg, hon är mänsklig men endel av henne är maskin. Föräldrar gömmer sina barn från såna som henne och vem kan klandra dem? Hon är inte som dem. Såna som hon är hatade för något som är utom deras kontroll. Men när en rebellgrupp attackerar blir alla cyborger skickade till en anläggning där dem blir tränade som soldater i det kommande kriget. Men när dem kommer för att hämta Julie kämpar hon emot och men hinner inte fly. Hon blir förd till anläggningen där dem tränar dem hårt och när den nye kungen kommer för att hälsa på faller hans blick direkt på Julie. Kopiera inte... Tack!

Jag slås emot en förfärlig lukt och stapplande bakåt känner jag hur frukosten vill komma upp, det är lukten av ruttnande lik, en lukt jag känt alldel es för ofta dom senaste veckorna. Motvilligt sneglar jag in i mörkret, jag kan knappt urskilja liket men varningen över liket övertygar mig ändå om att den här människan inte dött av svält eller sjukdom. Världen är delad i efter och före, tiden efter änglarna kom och tiden inann de kom. I världen efter är man antingen stark eller död, dom svaga dödas och används som mänskliga fågelskrämmer eller snarare mänskliga människoskrämmare. Människorna har bildat en galen kriminell värld utan regler och alla slags ängla kroppsdelar är värda en förmögenhet. Människorna är uppdelade i gatugäng som tar och dödar allt i sin väg.