Året är 2120, världen är moderniserad och brutal. Allting som spelar roll är pengar, och har du inte det är du så gott som körd. När Anastasia föds går något fel. Hon är annorlunda och det är något konstigt med henne. Hennes mamma dör vid födslen och hennes pappa bestämmer sig för att sälja Anastasia till ett laboratorium. Hon växer upp runt elaka människor i vita rockar, sprutor och olika tester. För att hon är annorlunda. Trots att hon är infångad och fast drömmer hon om att ta sig därifrån. Och när hon träffar ett annat testobjekt precis som henne växer hoppet. Han vill också därifrån. "Är beroende av denna, så himla bra!!" "Läste den här i somras, sjukt bra! Fick tårar i ögonen när den slutade" "Kan inte fatta att den är slut!!! Den var så himla bra. Man blir så rörd att man nästan gråter. Tsck för denna underbara bok <3"

Om ett rum är tillräckligt tyst kan vem som helst förlora förståndet. --- Allt kan förändras på ett ögonblick. Blink, blink. Borta. Nicoline förlorar sitt liv i samma stund som hon hoppar från fönsterblecket till sitt hus för att träffa Kevin. Konsekvenserna av ett hastigt beslut uppe på rummet visar sig vara avgörande och sitter mycket djupare rotat än Nicoline någonsin kunnat ana. Från en säker säng med en familj som alltid finns där kastas Nicoline in i en värld där hon inte vet om hon någonsin kommer att få träffa de hon älskar allra mest igen. --- Vill bara säga att det här inte är någon vanlig gängstory med dåliga killar och bra tjejer som det finns mängder av. Big no no no no. Verkligheten är inte så enkel. Verkligheten är ganska twistad. Ganska mycket faktiskt. I den här boken kommer du att upptäcka att allt är mycket mer komplicerat än vad vi vill tro. Högsta rankning: #1 i Action #1 i Deckare #1 i Mysterium #2 i Thriller

Ollie är inte en normal 15 årig tjej, hon bor på ett mentalsjukhus. Ollie lider av dissociativ amnesia, man kan väll kortfattat beskriva henne som en mänsklig guldfisk och har varit sedan hennes familj dött i en bilolycka när hon var 13. Ollie lever om samma dag om och om igen, hon väntar ivrigt på att hennes föräldrar och bror ska komma hem. Allt förändras när en ny, mystisk kille med ett mörkt förflutna kommer till mentalsjuhuset, Ollie minns. Varje dag förlorar hon sitt minne men han lyckas på något sätt stanna kvar. Kan de på något sätt ta hjälp av varandra? Kommer detta vara vändningspunkten? *~*~*~*~*~*~*~*~*~* Jag skriker men ingen hjälper mig, de drar mig bara igenom korridoren till ett rum längst bort. I rummet finns en säng med en lila filt över och i ett annat hörn finns det en mörkgrön fåtölj med några böcker staplade bredvid den, rummet känns extra bekant. Den där filten fanns förr i vardagsrummet i vårat hus, varför är den här? Och fåtöljen tillhör mamma, det är hennes läsfåtölj. Det finns mycket som jag känner igen från hemma, hur fick de tag i allt? Bröt de in sig i mitt hus? "Ollie, vi släpper dig när du slutat streta emot, okej?" Jag slutar kämpa, jag känner mig mer harmonisk när jag är omringad av saker jag känner igen. Varje dag känner jag mig osäker på allt, vart jag är och vilka personerna omkring mig heter. Det är som om det ligger ett tätt moln över allt. "Jag är sjuk va? I huvudet." Jag knackar mig själv på huvudet. Jag är inte på något slags besök på ett dårhus, jag är en patient på ett dårhus. *~*~*~*~*~*~*~*~*~*

Julian, (för enkelhetens skull kallad Juli), tänker mycket på havet och universum, på de oändliga grejerna. Han tänker också en del på blod och slag. Och på det faktum att han inte är ett dugg modig. Men framför allt tänker han på Eliot, killen han bara smsat med, men som pratar om Kiruna och skumtomtar och får honom att drömma. Eliot (ibland kallad Eli), tänker inte speciellt mycket alls. Eller jo, han tänker-men mest på det han inte borde tänka på. Inte tänka på att han ibland känner sig fel, inte tänka på att någonting saknas. Men om han tänker på något så tänker han på Juli. Tjejen vars nummer någon gav honom på en fest och vars sms får honom att känna lite för mycket. Ett problem, Eliot vet inte att Juli såklart inte är tjej. Och Eliot är såklart inte...ja...eh, du vet, gay. Påbörjad: 3 Maj 2018 Avslutad: 26 December 2018

"En dag så hände det bara. Ingen var beredd på att det skulle hända. Det bara gjorde det." En dag, blev The Big R.I.P verklighet. Men det blev inte riktigt som forskarna hade räknat ut. Det blev en överlevare. Wattys Awards 2016: Bokslukaren

Det här är uppföljaren till boken Big Girls Don't Cry, jag rekommenderar att du läser den första boken innan du börjar på den här. Det är självklart inte ett måste, men du kommer att förstå mer om du gör det. Det har gått två år sedan Cassandra och Markus såg varandra senast och mycket har förändrats. Cassandra har börjat på ett internat, där hon går tillsammans med Elliot och hennes rumskompis Tanja. Cassandra har gått på internatet i ett helt år redan och nu är det dags för en ny termin. Detta år blir dock inte alls som Cassandra förväntat sig. Personer som återvänder, personer som försvinner och förvirrande lärare. Cassandra har blivit mer självsäker med sig själv, men frågan är om hon kommer klara av allt som kommer i hennes väg.

Cassandra är en ganska annorlunda tjej, men hon själv tycker inte att hon är särkilt speciell. Hon är inte direkt en sån tjej som killarna lägger märke till. Hon är inte direkt blyg men hon håller sig helst för sig själv och sina böcker eller hänger med hennes bästa vän Edvin. När en ny kille dyker upp i skolan förändras allt. Han är den sortens kille som alla tjejer drömmer om, även Cassandra. Det är tydligt att hon får mer och mer känslor för honom, men hon är inte den enda. Cassandra försöker att skrämma bort honom och förneka hur hon känner men ju mer hon försöker desto mer intresserad verkar han bli. Snart kan hon inte längre förneka det uppenbara.

Hon faller för killen man inte ska falla för. En badboy. Skolans bitch Chloé gör hennes liv till ett levande helvete. Hennes ex pojkvän va otrogen mot henne med hennes bästis. Hennes pappa var otrogen mot hennes mamma. Leonora som trodde att hennes nya liv i New York skulle blir lugnare men hon har helt fel, allt blir kaos. (Min första bok som jag skrev när jag var väldigt ung. Är du ute efter en liknande bok men bättre skriven kan jag tipsa om Leendet på hennes läppar.)

Emma är 16 år och ska precis börja i en ny skola i en ny stad där hon inte känner någon.

Flytta till en ny stad och börja om på nytt var exakt det jag behövde. Att komma undan från mitt gamla jag och skaffa en helt ny var också något jag behövde. Det gick så bra ett tag innan allt gick åt skogen. Jag flydde från dig, ändå lyckades du hitta mig och nu var jag här i din omgivning , rädd för döden. Högsta/tillfälliga placering: #5 ?