Historias de Dagbok

Kopierer dustedagboka sånn at du slipper å kjøpe bøkene

skriver helt enkelt om mitt irl liv, handlar om kärlek, mobbning, tårar, kompisar, idioter ;-; och mer :)

Leker poet, skriver mina tankar och det jag tycker. Inte mitt val om du vill läsa, skyll inte på mig.

Dette handler om jenta Maria som ein dag bestemte seg å skrive ein dagbok. Ho har ikkje så mange interesser men lærer mykje av gutte bestevennen hennes Henrik som også skriver ein dagbok: guttens dagbok. Hun trivest veldig men så har hun jo den rare lillebroren sin med sine gale fantasier. Hun liker ikkje å si navnet hans så hun kaller han bare Jom men han foretrekker Little johny. Vell resten må du vell finne ut av sjølv ved å lese boka:) ser deg igjen der inne:))

Det här är mer så jag får skriva mina egna känslor och tankar, kommer nog inte ens skriva men vem bryr sig.

Mitt namn är Amanda, det här är boken om mitt liv!

This is a diary of a young college girl named Ella with her head stuck in the clouds. A girl who is still learning about the meaning of life; life's high points and low points from an INFJ's viewpoint. My story will be told in a way that will involve love, heartbreak, psychology, daily life-struggles and movie/historical references throughout.

the place i come to when i have a lot on my mind. when i'm sad, happy, confused or maybe lost. this is my hideout where i can just let it all out when it's needed, so i can feel a little lighter. maybe together, we can feel lighter too.

Skriver fin egen poesi.

This is a book about me☺

Tar ett till steg o plötsligt var Klippan slut. Jag landar med en duns o allt blir svart. Men ljusnar allt upp. Jag ser rörelse, jag ser liv men jag känner fortfarande den oändliga smärtan... Jag heter Clarke o jag är 18 år. Jag lever i staden Sundsvall men mina kompisar. Min bästavän heter Lola o vi har varit kompisar sedan första dagen. Mitt liv förändras när jag trillar ner från en klippa. Allt kan hända o inget är omöjligt...

Mitt liv kan vara lite knepigt att förstå, för guds skull jag förstår det inte. Dessa texter kommer vara lite som dagböcker där jag berättar om skumma händelser som hänt mig och saker som händer uppe i mitt huvud som visst aldrig kan hålla käft.

Angel strakte hånden ned i kista igjen, Fingrene rørte ved noe velkjent, det faste læromslaget på en bok "dagboka mi" mumlet Angel. "Den går helt tilbake til Edgardale" Hun lot hånden gli over den lille, mørkebrune boka, og med et befant hun seg mange år tilbake i tiden, den gangen foreldrene hennes eide Edgardale. Det var før de kjøpte denne oppdrettsgården lengre nord i Kentucky, før de ble oppdrettsledre på den berømte Townsend Acres gården, hvor Wonder var født og oppvokst. Angel rynket pannen "Jeg skrev jo denne helt til..." Hun avbrøt tankerekken. "Back Night" mumlet hun. SÅ åpnet hun dagboka forsiktig et tilfeldig valgt sted, og begynte og lese sin egen omhyggelig ellveårsskrift. Siden var datert 30.september. "Å Black Night. Vær så snill, bli frisk. Hvis noe skjer med deg, dør jeg. Det gjør så vondt..."

Allmänna tonårslivet..

Det här är vartenda ord som jag har skrivit i mina dagböcker genom åren sedan jag var fyra år gammal så då skrev jag lite konstiga saker,som att jag skulle bli prinsessa när jag blev stor men jag har 11 dagböcker som jag har skrivit i och nej nej. Ingen dagbok är för ett år utan jag skriver ut på alla sidor så läs om ni vill. Jag kommer lägga upp bilder lite då och då.

rinsing my head ... Adding more chapters by time whenever I feel like I want to get my thoughts out.

En dagbok från perspektivet av en ung flicka som stödjer den nazistiska kampen från 1933 till 1945, i utdrag som långsamt fylls på, historisk fiction, men mycket av faktan stämmer. Om det krävs så förklarar jag varför de nazistiska argumenten i den här är fel, jag står inte för de här åsikterna, varning för, homofobi, nazism, sexism, rasism, anti-semitism, mm.

Har du någonsin känt att du behöver prata med någon? Ganska självklart... Men har du någon gång känt att dina ord inte räcker till? Att meningarna antingen inte finns eller kommer ut helt fel. Sedan har du behövt använda dig frasen "Nej, det var inte så jag menade" tusentals gånger. Nu tänker jag skita i det. Skriva det som hjärnan vill och visst kommer det bli fel, inte helt sanningsenligt. Men just nu bryr jag mig inte. Välkommen till mina ofiltrerade tankar.

Tjenare, Tirild här! En 13-årig tjej som känner för att dela med sig av hennes vardag, tanker, m.m. :)