Det var den där sommaren, som förstörde allt.
Ett moln fyllt med tusen tankar svävar nu över Rebeckas huvud.
Händelserna sitter som fast klistrade i hennes minne, gör så att det gör ont i hennes hjärta varje dag.
Det som aldrig fick hända, eller som Rebecka aldrig någonsin trodde skulle hända, hände.
Rebecka är 14 år, hon fyller snart 15, hon har mörkbrunt hår och kristallklarblå ögon. Hon är blyg, ibland sprallig, och väldigt omtänksam. Rebecka har aldrig varit det där strängt uppfostrade och lydiga barnet som följer alla regler och lagar utan hon är snarare tvärt om.
Cigg, förbjudna områden, skolk, alkohol och energidrycker är vad hon lever på kan man säga.
Mat är hon inte så förtjust i heller, hon äter inte ofta och det påverkar hennes hälsa för mycket.
Rebecka har fått prata med BUP och massa specialpedagoger och psykologer för att försöka få bort hennes depression som hon lever med, det är inte alltid så lätt. Hon har haft flera självskadebeteenden men just nu så är hennes ända sätt för att få ut sina känslor på, genom att skära sig.
Hennes föräldrar är stränga och oroliga för henne men de kan inte göra så mycket eftersom Rebecka nästan aldrig är hemma, då hon är hos sin kompis Vendela, Rebecka orkar inte med allt tjat och stress hemma.
Hon har massor av tankar, hon har saker samlade i huvudet som hon ska göra, eller iallafall vill göra. Hon vill bort från sin familj, lyckas leva själv, åka iväg långt där ingen hittar henne, och lösa allting som hände den sommaren.
Men om det inte går att lösa, vad gör hon då?
En liten anteckning om hur det funkar med syrrans blöja och båda våra tankar kring det. Syrran har tvingats börja med blöja för att skydda sig, vid läckage som hon inte kan styra över, bara känna. Syrran har hittills tagit det ganska hårt, att tvingas börja skydda sig med blöja, och har valt blöjsnibb efter att ha provat olika modeller av blöjor.