Tjugo minuter trygghet

Det första jag kände var hennes päls. Den var stel och lerig. Jag hade hamnat på sida och låg där i några sekunder innan hon flyttade på mig och spräckte det trygga lilla höljet jag hade runt mig. Det blev kallt så fort det gick hål i bubblan, men hon slickade mig ren direkt. Jag gäspade och pep lite innan jag automatiskt sökte mig till hennes bröst. Där låg jag och glupskt sög i mig hennes mjölk några minuter innan jag hörde ett annat pip. Jag visste inte vad det var än, men mammas trygga, varma mage mot mitt ansikte och min hunger gjorde att jag inte brydde mig om det. Om inte mamma sprang var det inte farligt.
Jag kände en liten varm kropp komma krypande och sög sig fast vid bröstet till vänster om mig. Ytterligare två pip och fler små varma kroppar som sökte sig till samma ställe som mig. När den femte kroppen kom krypandes fick jag en tass i mitt, ännu oöppnade, öga och jag fnyste lite åt det. När jag fick ytterligare en liten tass i ansiktet förstod jag att dessa små varma kroppar var mina syskon.
Mamma suckade djupt och kved lite. Jag gäspade stort och kröp över mina syskon, in mellan mammas framben och la mig ovanpå hennes ena armbåge med min panna mot hennes underkäke. Än så länge visste jag ingenting om min framtid, om hur avskydd jag skulle bli och vilken smärta jag skulle tvingas utstå.

Jag föddes som pitbull och är bara tjugo minuter gammal.