Sekunderna mellan att jag fick syn på henne och att hon nådde fram till mig var de vackraste sekunderna jag någonsin hade upplevt. Jag fick kisa för att se henne i motljuset, uppknäppt jacka i vårsolen och ett leende på läpparna. Hennes mörka hår flödade över axlarna, glänste i ljuset som en gloria. Iris har varit kär i Nadja sedan förskolan. Vad händer när de möts och inser att de är mer lika än de tror?