Ett dödligt virus sprider sig över världen och människor dör som flugor. Ingen vet hur allvarlig situationen är och allt går i ett rasande tempo. Året är 2068 och det ser ut att kunna bli det sista med människoliv. Pandemin är ett faktum och ingen verkar överleva, utom några få. Theo och Wilma finner varandra på en övergiven gata i Göteborg, ledsna, förvirrade och uppgivna. Tillsammans ger de sig av för att söka efter ett ställe dit smittan inte har nått, trots att de inte vet om det finns en sådan plats. De beger sig ut i det okända för att söka efter något eller någon som kan rädda dem men förödelsen är värre än vad någon kunnat föreställa sig. Hur överlever man när alla man en gång älskat är borta? Hur överlever man en fullständig katastrof? Och hur länge klarar ett krossat hjärta av att slå när kärlek bryter ner det lite till?