Under mitt ansvar

•
När jag kom till korsningen vid Stonehall stod han redan och väntade på mig. Ljuset från gatlampan som han stod under fick hans hår att glänsa och jag kunde klart och tydligt se hans ögon fastän jag stod 20 meter ifrån.

"Varför ville du ses?" ropar han till mig samtidigt som en blixt slog ner några kilometer bort och det började ösregna

"Visa mig katakomberna" säger jag surt men tillräckligt högt för att han ska höra mig

"Kata-vadå?"

"Spela inte dum! Du vet vad jag menar! Katakomberna, pappa sa något om det" nu var jag ännu argare

"Är du säker? När du väl sett det, finns det ingen väg tillbaka"
•
A/N Jag skrev denna för länge sedan och har inte redigerat särskilt mycket! Den är inte jätte bra men men! Xoxo