Jag vill ju ha dig ändå

Min bror har en bästa kompis. Han brukar spendera en stor del av sin tid hemma hos oss, så jag ser honom nästan som en del av familjen. Men jag är medveten om hur han brukar kolla på mig. Inte när jag ser såklart, men jag har fått höra det. Jag vet inte om jag vill tro på det egentligen. Vad ser han i mig liksom?

Jag heter Ester och jag är 17 år. Jag grubblar över de saker en 17-åring normalt sett grubblar över. Tror jag. Jag vet ju inte det egentligen, men jag känner mig ganska normal. Jag lever det där vanliga livet, det man läser om i tonårsböckerna. Jag tycker att alla mina problem är hela världen, men i slutändan har jag det nog ganska okej. Och så är ju min brorsas bästa kompis kär i mig. Tror jag.