De 7 - Föreningen

Solen gick ner bakom de höga bergen och en silhuett skymtades i en av grottorna. Ur bergets håla kom en stor drake ut och tittade sig förvånat omkring. Det prasslade bland lövverket bredvid grottans mynning och draken tog några steg fram för att kolla vad som lät. Vid bergets fot kunde man se hur två drakar flög iväg över ängarna och skogarna. Prasslet i busken hade nu slutat och den stora draken tog de sista stegen fram till busken. Där, bland alla kvistar och blad låg ett drakägg svart som natten. Drakägget hade små bucklor som liknade runda fjäll och skimrade i månens sken. Draken plockade försiktigt upp det mellanstora ägget och upptäckte att en liten papperslapp låg fram under det. Brevet var litet och skrynkligt men draken kunde ändå se vad det stod. Efter en stund plockade draken upp ägget igen men lämnade brevet kvar på klippan. Det tog inte lång tid innan draken kom ut ut grottan igen och plockade upp brevet. När draken gått in genom grottan med det lilla brevet prasslade det åter igen i busken utanför grottan. En drake, svart som natten, klev ut ur busken och blickade in i grottan. Han gjorde inte ett ljud ifrån sig och stod helt stilla.
-Lycka till min dotter, må alla goda krafter vara på din sida, mumlade den svarta draken.
-Lycka till min dotter, Zelda.

Zelda har bott på adoptionscentret hela sitt 12-åriga liv. Hennes föräldrar lämnade henne där när hon var ett ägg, den ända familjen hon har kvar är de andra drakarna på adoptionscentret.

Alla drakar gillar inte Zelda och det kan vara svårt att skaffa vänner när man är annorlunda.

Denna historia är skiven av Leaflily och Willowlink.

((Tack Shyfoox för ett fantastiskt spel!))