Slutna ögon

Varför öppnas inte mina ögon? Jag spänner dem på ett nytt försök. Ingenting händer. De är som fastlåsta. Fastlåsta i ögonblicket innan jag somnade. Innan du såg in med dina vita ögon i mina. Du hade varit nära att kyssa mig. Så nära att jag kunde känna dina svaga andetag. Allting efter det är suddigt. Om det var du eller någonting annat är omöjligt att veta. Det ända jag minns är din förlorade blick som sög livsglädjen ur mig. Nu orkar jag inte äns öppna mina ögon. Det är ingen idé. Om du är här kommer du antagligen att suga ut mer än min livsglädje, men om du inte är här kommer jag inte längre orka leva mer. Att leva utan dig skulle att vara som att leva utan mat eller vatten. Man klarar sig inte.