Story cover for Vart går gränsen? by CaramellaPinky
Vart går gränsen?
  • WpView
    Reads 7,408
  • WpVote
    Votes 615
  • WpPart
    Parts 25
  • WpView
    Reads 7,408
  • WpVote
    Votes 615
  • WpPart
    Parts 25
Ongoing, First published Dec 29, 2014
Vart tar man vägen när det känns som att marken man står på kollapsar? vad gör man när smärtan inom mig aldrig försvinner? Vad gör man när man inte har något att leva för? Jag har ett svar på dom frågorna. Dör...

Det kanske låter hemskt men det är det ända som jag hör i mitt huvud. Jag menar jag har ingen som bryr sig. Ingen... 

Jonte är 17 år och tycker att livet är piss. Hans mamma dog i cancer för några år sen och hans pappa är inte den trevligaste på jorden. Han bor själv i en liten tvåa i stockholm och skiter fullständigt i skolan och går till jobbet när han känner för det vilket orsakar sparken många gånger. Han har ingen som bryr sig om honom längre, inga vänner eller familj, helt ensam med sina sorger och smärtor.


Casper är 16 bor i ett stort vitt hus, är alltid prydligt klädd och har svin rika föräldrar. Han får allt han ber om. Han hatar det. Han vill ha på sig vanliga kläder och inte skjorta och slips varje dag i skolan. Och det är inte så lätt att leva med en känslokall mamma, och en pappa som är för svag för att säga ifrån när hon går för långt.


Killarna möts i en slump och kanske kan dom hjälpa varandra, eftersom båda verkar behöva någon som lyssnar.

All Rights Reserved to CaramellaPinky, 2016 ©
All Rights Reserved
Sign up to add Vart går gränsen? to your library and receive updates
or
#79vänskap
Content Guidelines
You may also like
You may also like
Slide 1 of 10
Babygirl  cover
När snön faller cover
Kyss mig bara cover
Everything is complicated  cover
Kidnapped by a gangleader cover
Just a roomate? (Sv) cover
Fireproof cover
Breathe cover
Förbjudna läppar cover
Kärlek börjar alltid med bråk cover

Babygirl

81 parts Ongoing

"Babygirl, du är en ängel med trasiga vingar", sa han och strök bort tårarna som rann ner längst mina kinder. "Du förstår inte, jag har ingenting kvar. Inget", grät jag och han nickade. "Jag vet"