(Riktig händelse) Min barndom har alltid varit bra och jag har alltid varit lycklig. Jag var liksom vilket barn som helst. Mina föräldrar var oftast sams, dom kunde tjafsa ibland men de tjafsen löstes alltid tillslut. Det var fredag klockan var strax efter 22:00 jag skulle gå in på toaletten för att göra mig iordning till sängen. Jag går och lägger mig och mamma ropar "Godnatt älskling!" Det hade nu gått ca 10 minuter och jag är fortfarande vaken. Jag hör min pappa börja skrika på min mamma, dom tjafsar nu. Jag hör hur tjafset bara blir värre och värre och snart börjar jag höra hur min mamma skriker mitt namn att hon behöver hjälp. Min pappa, min älskade, snällaste, mest omtänksamma pappa har knivhuggit min mamma i magen. Jag tar snabbt upp luren för att ringa 112. Jag vågar inte gå upp så jag har nu låst in mig i toaletten med polisen i telefonen. 5 minuter efter samtalet är polisen här. Jag hör fortfarande min mamma skrika, polisen kommer in i huset och går upp till köket för att se vad som har hänt. Dom ser min mamma ligga medvetslös på golvet i en stor blod pöl. Dom griper min pappa och ambulans kommer till platsen. Jag står utanför huset och gråter så att jag inte kan andas. med en grå filt lindad runt om mig står jag med en polis som heter Anna. Hon försöker lugnar ner mig men jag fortsätter gråta. Jag ser ambulansen gå in för att hämta min knivskadade mamma och min pappa. Dom visste inte om min mamma skulle klara av alla skador hon har fått. Efter 3 veckor börjar min mamma bli bättre och får snart komma hem från sjukhuset snart. Så länge mamma har bott på sjukhuset bodde jag hos min farmor som tog hand om mig. När mamma kom hem från sjukhuset bodde vi där tills vi hade kunnat hitta en annan lägenhet. Min pappa dömdes till 4 års fängelse och kom ut för 1 år sedan. Han har försökt få upp kontakten med mig några gånger. Men jag kommer aldrig kunna förlåta han efter det hanAll Rights Reserved
1 part