Bermuda

Det luktade söt av all hö, men den söta lukten bröts av den nästan outhärdliga stanken av djur dyngan. Men trots stanken spenderade Satsiki varje minut hon kunde nere bland djuren. Att vara ovan däck var en mardröm, man blev slängd från höger till vänster och Satsiki klarade inte av dom våldsamma vågorna som slängde omkring båten som om den var en liten boll som barn lekte med. Satsikis mamma visste om alla faror som fans, men ändå släpade hon med sig Satsiki från det trygga, varma, torra lilla tvåan i Dublin för att bo med skyla, vatten som tog sig in i var enda liten vrå, måsar som attackerade dom om det fans mat och det enda dom åt var Haggis ( lam mage på burk) och bönor i tomatsås. Mamman hade bestämde att dom skulle åka iväg när hon träffade Tom som var en rik, upptäcktsresande, vetenskapsman. Det var han som ägde skeppet, fast han visste inte hur man styrde det, han visste bara hur man pratade och det var han bra på det var så han fick Satsikis mamma att tycka om honom.