"Vad är det du vill?"
Hennes röst var nätt och jämnt hörbar över den vinande vinden.
Vor snodde runt henne. Hennes pupiller skvallrade alltför väl om vad för känslor som stred där inne. Han log nästan sött när han återigen tänkte på hur väl hans rykte tjänade honom.
"Att se ett imperium falla som aska ner till marken."
•••••••••••••••••
Arvtagerskan 𝐄𝐥𝐲𝐧 vaknar intill gränsen till Avgrunden, och vet instinktivt att hennes far ligger bakom det. Riket Ovanytan är hotad till fördärv, och man väntar bara på slaget från de sägenspunna, bevingade monstren från Avgrunden. Hur kan hennes far, Monarken av Ovanytan, placera henne här - i klorna på Vor av Avgrunden?
Kan Elyn finna något som kan hjälpa riket, och hennes framtid?
𝐕𝐨𝐫 𝐚𝐯 𝐀𝐯𝐠𝐫𝐮𝐧𝐝𝐞𝐧 föraktar Monarken av Ovanytans val av spel. Att placera sin enda arvtagare intill hans domän - för vad? Låta äregiriga män komma till undsättning, och visa sig värdig? Ska Vor sjunka så långt som att låta sig vara en spelpjäs? Ju längre Vor ser ner på Arvtagerskan av Ovanytan framför hans portar, växer en roande tanke.
På ett eller annat sätt kan hans inblandning tjäna honom - i slutändan.
•••••••••••••••••
*Korta & olika POVs i varje del*