Ser du mina fel?

Marcus har en lång bakgrund, då han varit mobbad, flyttat och blivit mobbare själv, och sedan i princip ingenting, enligt honom själv.
På sommarlovet innan nian så lyckas han hitta Viktorias blogg, flickan han mobbat i två år.
Hon bloggar om hur det är att vara mobbad, hålla på med självskadebeteende och självmordstankar.
Marcus blir en aktiv spökläsare under hela sommarlovet, men sedan klarnar det upp för honom att det är HAN som är Viktorias mobbare.
När skolan börjar går allt åt helvete och Marcus gör sitt bästa för att undvika Viktoria, och hon bara drar sig mer och mer bort.

___

Marcus glor ner i golvet.
"Va? Hör du det! Jag tar mitt liv, Marcus, jag tar mitt liv!" skriker Viktoria in i hans ansikte.
"Men jag rör dig ju inte ens längre! Jag har ju slutat nu!"
Det bränner i hans hals.
Kunde det verkligen vara hans fel att hon fortfarande var mobbad?
Det hoppades han verkligen inte på.
"Men förstår du inte? Det var du som drog i gång det hela, alla andra har sett mina fel tack vare dig!"
Hon kokade av ilska, och hennes ögon brann av hat.
"Alltså du är så jävla otacksam!" skrek han, trots att det bara lät fel.
Hon såg ut att explodera av vansinne.
"Jag hatar dig så jävla mycket!"
Hon gav honom en hård spark och lämnade klassrummet.