Glömd kärlek - Foscar

Vi människor är lite skumma ändå. Vi jämför livet med en bergochdalbana, för livet går upp och ner.
Upp representerar när det bra händer.
Ner representerar när det dåliga händer.
Men i bergochdalbanor så är ju att åka neråt det roligaste, det som får det att kittla i magen, det som får en att skrika en blandning av skräck och glädje, det som är den bästa delen på hela attraktionen.

Så att jämföra livet med en bergochdalbana är ganska skumt.

Men om vi nu ändå ska göra det, jämföra livet med bergochdalbanor, så fick jag en oväntad och extremt stor neråt backe. Och allt jag vill är att den ska sluta, men ett slut verkas inte finnas så jag måste skapa min egen uppåt backe. Släppa taget.

Förlåt mig. Snälla förlåt mig.

Hoppas ni vill läsa och tycker om den.
1:sta FanFictionen