"'Den nya eleven'. Varför börjar varenda jävla berättelse med 'den nya eleven'? Vänta lite, frågade du mig? Jaha, nej jag vet inte. Det enda jag vet är att den här gör det och det är fan heller mitt fel. Undrar du varför jag svär i varannan mening? Men vad fan, låt mig leva!" Ludvig är nästintill osynlig, en iakttagare. Varför? För att det bara är så! Enligt Ludvig räcker det gott och väl att existera i sitt eget huvud. Men "Den Nya Eleven" får honom, om än motvilligt, att kliva ur sin konservativa bubbla, steg för steg...