Diamanten

Mim kommer till den övergivna mörka lilla byn, det är förfallna hus överallt. Hon går fram till stugan som är störst det kanske är där diamanten finns, diamanten med alla krafterna i. Kungen av de onda har gömt diamanten någonstans men ingen har hittat den sen alla onda försvann. Hon går in i huset och ser något svagt ljus, hon kollar närmare och ser att det är diamanten som är där.
Mim sträcker sin hand och tar diamanten, hon lägger ner den i sin väska. Hon går ut ur den förfallna byggnaden. När hon kommer ut ser hon en mörk skugga susa förbi henne, hon vänder sig snabbt för att kolla vart den tog vägen men hinner inte se förrän den är borta igen. Det blir kallare och mörkare ute, Mim går in i en av stugorna som ser ganska hel ut. Hon tar upp en macka ur sin väska och sedan lägger hon sig i en trasig säng som var inne i stugan. Hon somnar och märker inte att skuggan hon såg susar förbi igen. När hon vaknar nästa morgon är det fortfarande ganska mörkt ute, hon går ut och ska fortsätta att gå men då ser hon tre likadana skuggor som hon hade sett dagen förre. Mim tar på sig väskan och börjar springa tillbaka till de godas sida av ön.
När hon kommer till muren så har skuggorna försvunnit, hon pustar ut och knackar på porten in till byn. En vakt öppnar porten och stänger den jätte fort efter henne.
- Varför stängde ni den så fort? Frågar Mim.
- Vi har hört att det är några skuggor som följer efter folk, säger vakten med darrande röst.
- Jaha, en av dom följde efter mig nu.
- Jaha okej jag ska meddela kungen detta, sa vakten.
Mim går in igenom muren och går rakt fram till slottet, hon knakar på porten och blir insläppt. När hon kommer in till kungen tar hon upp diamanten och ger till kungen.
Kungen tar emot diamanten och kollar tacksamt på Mim.
- Tack, sa han.
- Varsågod, sa Mim.
Kungen lägger diamanten i sitt hemliga skattrum.
- Är den i säkert förvar nu? Frågar kungen.
- Ja de