Grayson och Anastasia, så hade det låtit länge. Om två människor brutit ner varandra så mycket, hur kunde dem fortfarande ha en sån stark "Relation"?
Grayson och Anastasia hade begått misstag, men i slutet av dagen kom dem alltid tillbaka till varandras sida, båda visste innerst inne att dem behövde gå vidare och träffa andra, men dem kände varandra så bra, även fast dem inte kände varandra alls. Deras relation var så djup att dem bara behövde kolla på varandra för att veta allt. Dagen är kommen, dem bryter upp och veckor passerar. Graysons dagar är långa, tråkiga och tomma, att inte ha någon som får en att må så bra som Anastasia fick honom att må, suger. Att konstant bli påmind om henne, men tanken att inte få röra henne igen gör honom nästan deprimerad.
Kan två så trasiga människor, verkligen vara sådär?
Kanske involverar svordomar, så kanske inte jätte passade för den allra yngsta läsarna.