Jag stirrade på rådjurets stora ögon. Den vände sina öron än åt ena hållet än åt andra. Hela tiden sökandes efter minsta fara. Jag höjde bågen så långsamt jag kunde för att minska ljudet den förde med sig när den hängt sig i mitt gömställes grenverk. Jag hade för längesedan tappat räkningen på hur många byten jag skrämt bort bara genom min klumpighet. Det var förr. När jag precis lärt mig att jaga de större djuren med far. Jag mindes hur smidig jag tyckte han var när han rörde sig i takt med naturens musik och fällde än det ena än det andra bytet. Alla i olika storlekar och sorter. Men bara tillräckligt för att vi skulle överleva. Djuret vände sig mot mig. Jag släppte pilen. Pilen satte sig i kroppen med en duns. Mia och Alice är tvillingsystrar. När deras far dör måste de börja klara sig själva men eftersom de inte tillhör någon klan eller by och dessutom ägnar sig åt tjuvskytte är de nästintill fredslösa och måste söka skydd i en intilliggande by hos en man som inte har en aning om vilka de är. Men trots deras flyktförsök hittar kungens män dem och Alice fångas in medan Mia förskräckt ser på. Det är början på ett långt skräckblandat äventyr.