Du och jag är ljuset igen ser. Likt stjärnor på himlen i dagsljus, dem som inte finns, för alla andra. Men för dig och mig är dem tydliga och vackra. Hemlighet på hemlighet och tillslut går det inte mer. Ljuset som ingen ser är nu ljuset som aldrig borde finnas, aldrig borde höras, aldrig borde synas. Ljuset är en skam. Ljuset som du och jag är kanske inte finns. Eller var det bara jag som var ljuset? För jag trodde att ljuset var du och jag.