Jag är Candice Morrious

Kapitel 2

Vi kunde höra musiken dunka direkt efter vi klivit av spårvagnen, vi blev as taggade och dansade vägen fram till Fashinas hus. När vi kom fram var folk redan fulla , de flesta kunde inte stå, många spydde och det var folk överallt. Men vi brydde oss inte vi gick in i huset, och jag började direkt att leta efter Carpoon.

Han var den första jag såg när jag kom in i huset, och han började gå rakt mot mig , jag visste inte hur jag skulle reagera, men jag låtsades som ingenting och försökte verka cool.

När han var framme vid mig så gav han mig en stor och varm kram, jag kunde känna hur hela han luktade sprit. Men jag brydde mig inte utan frågade honom hur han mådde.
- han svarade bra, hur mår du min prinsessa

Jag blev förvånad över hans val utav ord , varför skulle han kalla mig prinsessa när vi aldrig annars har pratat , men hur kunde jag tänka på något så dumt? Det var ju as bra att han faktiskt gjorde det så jag svarade honom med en "casuall" röst jag mår bra tack, prinsen.