***Ellinors perspektiv***
Oscar gav mig en sista blick före han fortsatte att krama de andra. Alltid, precis alltid blir jag varm av Oscars blickar. Dom är så speciella. Det kändes som om han ville mig något. Som att han gillade mig och som att han var kär i mig. Men det kommer aldrig hända. Asså jag gillar verkligen Oscar. Han är så söt. Men det tycker ju alla Foooers och chansen att han skulle gilla mig av alla Foooers är cirka 1/2%. Så det kan man glömma. Junior skällde och var antagligen hungrig. Slött gick jag till närmaste ICA och band fast honom vid ett träd medan jag gick in i affären och köpte hundmat.
När jag kom ut skällde Junior ännu mera, så jag var tvungen att ge honom maten med detsamma. Medan han glufsade i sig ringde mobilen. Det var Anna. Anna kunde vara ganska oförsiktigt och dum men också oftast snäll. Men jag har henne som vän ändå eftersom ingen annan vill vara det.
(E=Ellinor, A=Anna)
A: Hallå? Det är en fest ikväll hänger du med?
E: Eeehh, jag vet inte riktig jag ska på...
A: Men kom igen!
E: Ehh okej då.
A: Kom till Olle till sju.
E: Okej
***Piip Piiip***
Shit, varför sa jag så? Nåja, det kan ju inte bli så hemskt. Nervöst gick jag hem med Junior som slickade sig runt munnen.
*Klockan 18*
I duschen var det varmt och det var svårt att sluta. När jag var klar drog jag på mig en munktröja och ett par "slitna" jeans. Sen satte jag på lite smink och plattade håret. Jag greppade mobilen, tog på mig jackan och gick ut.
*Klockan 18.42*
Tåget går om 3 minuter jag MÅSTE hinna.
*Klockan 18.45*
Puh jag hann.
*Klockan 19.00*
Jag gick in i Olles hus och ketade efter Anna. Där är hon. Vem är det där? Hon satt med någon i soffan och myste.
- Hej Anna!
- Stick!
Hon hade kanske fått i sig något eller så var hon bara ovänlig, som hon blir ibland.
Vid väggen står ett bekant fluff. Förvånat går jag dit.
-Oscar?
-Ehh hej, du ser bekant ut, Ellinor?
-Ja... Men
-Shhh... Vi går upp.
Det var kapitel 2💕 Hope u like it❤️ //Frida
