One boy ~ thousand feelings

Ett

Innan ni börjar läsa vill jag bara säga att TFC finns INTE i denna berättelse. Dem andra killarna kanske kommer in men dem är inte ett band! Än.

Mirandas perspektiv.

Jag vred om nyckeln i låset och dörren öppnades med ett klick. Jag klev in i den vitmålade hallen och sparkade av mig mina skor. "Miranda, kom ett tag!". Det var mamma som ropade. Med trötta steg gick jag mot köket där mammas röst kom ifrån. "vad?" Sa jag och satte mig ner på en av dem svarta köksstolarna. Jag var väldigt trött idag, skolavslutningar fick mig konstigt nog att bli helt slut trots att man bara satt där och lyssnade på alla klassers falska sång och rektorns snack om sommaren. "Som sagt åker vi imorgon bitti, det skulle vara bra om du började packa det du vill ha med dig. Tänk på att vi ska vara där ganska länge, det kan vara bra att börja packa i god tid". En suck lämnade mina läppar. Vi skulle vara ute på landet på en urtrist camping plats i tio veckor, alltså hela sommarlovet. Dem flesta av mina kompisar skulle på sol semester. Dem hade snackat om det hela denna veckan. Vad ska du göra på sommarlovet, Mirre? Så hade dem frågat. Mitt svar blev att jag skulle vara instängd i en illa luktande husbil hela sommaren. Jag reste mig upp och gick mot trappan som ledde upp på mitt rum. Jag gick med onödigt tunga steg upp för trappan. Jag ville att mamma skulle förstå att jag verkligen inte ville dethär.

"MAMMA!" Skrek jag från ovanvåningen. "VADÅ?" Skrek hon tillbaka. "HJÄLP MIG ATT STÄNGA VÄSKAN". Jag hörde mamma sucka högt på nedanvåningen och sedan hördes steg i trappan. Mamma spärrade upp ögonen när hon såg mig sitta på golvet med den proppfulla väskan. Jag förstod själv att den aldrig skulle gå att stänga men det var Ändån värt ett försök.
"Men Miranda, vi ska bara vara borta under sommaren! Så mycket behöver du väll Ändån inte?" Sa mamma med en aning irriterad ton på rösten. "Jo?" Sa jag och himlade med ögonen. "Men hur har du tänkt att vi ska kunna stänga dendär?" Sa mamma och kastade en blick på den överfulla, rosa resväskan. "Inte vet jag" sa jag ointresserat och ryckte på axlarna.

Såå första kapitlet! Vad tycks? Både kort och tråkigt men snart händer det grejor..! Xoxo