instängd i ett berg av kristall

En rysning for genom mig, när jag såg ut på den blåsiga snöstormen utanför den varma lägenheten. Jag suckade men visste att jag måste ut. Jag klädde på mig ordentliga kläder och räknade pengarna för sista gången.

Dom skulle gå till en vacker, och underbart formad kristall. Jag hade sparat länge för just en variant. Den bad efter att få bli i mina händer kände jag på mig, jag måste ha den. Och snart skulle kristall butiken flytta sig långt härifrån. Dom hade inte råd med stället här längre. Vilket jag tyckte va synd. jag hade alltid gillat kristaller och andra stenar. Det här kunde va sista chansen att kunna köpa, någon kristall alls.

Så när jag va klar med ytterkläderna så öppnade jag dörren, redo för att ta mig ut i stormen. Tack och lov var affären nära så jag stapplade mig dit efter att ha halkat omkring och nästan sett suddigt efter vägen dit.

Efter några långa minuter tog jag mig in pustande i affären, nästan lika kall som en isbit, och förmodligen lika röd som en tomat. Yes, butiksägaren får i alla fall något roligt att kolla på en kort stund en så dålig dag som denna.

Jag tittade upp mot ägaren och såg en himla söt kille i kassan. Om jag inte va väldigt röd redan, så var jag det definitivt nu!

Men hon som brukade va här då? Vart var hon?

"Behöver du hjälp med något?" Undrade killen som måste ha varit omkring min egen ålder och jag nickade, jag bad honom sedan att visa mig kristallen som föreställde ett vackert slott.

Han log och visade en gest med sin hand vart den låg. Höger om honom.

Jag tog stegen dit och såg den nästan genast. En stund stod jag bara där och stirrade på alla konturerna. Alla sprickor i den och alla vitdimmiga hålen inuti kristallen.

"Visst är den underbart vacker?" Sa butiksägaren bakom mig plötsligt. Jag ryckte till och vände mig till honom. Han stod där bredvid mig, jag hade inte hört honom komma. Hans bruna korta hår glänste i ljuset från lampan på taket. Hans solbrända ansikte visade att han nyligen kommit tillbaka till Sverige från ett varmare land. Han var medellång och smal.

"Jo det är den. Otroligt, men hon som brukar vara här och jobba vart är hon?" Undrade jag och killen tittade sorgset ner på golvet.

"Hon... Är försvunnen, man vet inte vart än, spårlöst, hon sågs senast vid sitt hus, utanför byn. Jag hade hört något om att hon då, som är min mamma egentligen, hade fått med sig en sån där kristall, och det sägs att dom är magiska. Men jag vet inte va jag ska tro om det hela egentligen. Men jag vill verkligen att dom hittar min mamma snart. jag har fått jobba under tiden." Förklarade killen.

"Åh, jag är ledsen, hoppas hon hittas snart och att inget allvarligt har hänt." Svarade jag och såg hur kristallen blinkade till, Hmm magiskt? intressant! Kände jag och såg ner på priset. Tusan också den hade gått upp i pris. Suck, jag lär spara lite till.

"Mitt namn är Jack, angenämt, tänkte du köpa kristallen?" Undrade han med ett vackert leende.

"Åh, jag heter Linn... Jag, jag har inte pengarna, jag sparade, men den har ju gått upp i pris nu." Sa jag och han såg ner på den.

"Jo, det har den, men ta den för dom pengarna du har. För att kunna flytta affären sen och inte gå i konkurs istället. Så behöver vi nog få mer sålt. Så du får lite rabatt." Svarade han, och jag tackade honom hjärtligt.

Han la in den noga i en förpackning utan att röra sina fingrar vid den, han plastade även in den väl.

Jag köpte den sedan och lämnade strax affären, tom hänt på pengar, men hade en vacker speciell kristall med mig.