Mitt "perfekta" liv

Kapitel 2

MIKES PERPEKTIV

Jag bara stod där och såg på hur Samantha gick in i skolan, hon hade dissat mig och nu visste jag att spelet var igång. Jag skulle få henne att falla för mig sedan skulle jag krossa hennes hjärta. Som man säger, DON´T HATE THE PLAYER HATE THE GAME. Jag låste upp mobilen och ringde upp Eric.

"Hur går det? Hittat tjejen du ska krossa?" sa han och skrattade.

"Ja det har jag, detta kommer bli ett bra spel. Kommer du till mig på söndag?"

"Aa der gör jag, ses" sedan la han på. Min och Eric reletion var inte komplicerad, vi var polare och vi hade jävligt roligt med varandra, vi krossar tjejers hjärtan och det var det vi gjorde. Det låter kanske elakt men det var så vi gjorde. Jag la ner mobilen i fickan och började gå upp till skolan igen. Dagens mål var att få hennes numer vilket skulle bli lätt. Jag log för mig själv, ingen tjej har någosin kunnat motstå mig så det skulle bli en lätt match.

SAMANTHAS PERPEKTIV

Jag gick in i matsalen och såg på den stora tavlan. Engelskan och Matten var instälda vilket betyde att skoldagen för min del var över. Jag tog upp mobilen och ringde Carro.

"Vad är det Sam?" sa hon och lät fokuserad.

"Mina lektioner är instälda, hur är det för dig?"

"Jag har Spanska pass om en timme så jag slutar 11:45, Amanda har Italienska och slutar samtidigt som mig."

"Okej, Gabbe slutar 12:00 så kom hem till mig sen, puss" sedan la jag på och började gå mot utgången. Jag såg på klockan jag hade två timmar för mig själv och jag visste precis hur jag skulle spendera de. Jag började springa igenom korridoren eftersom jag inte kunde förlora någon tid.

"Sam vänta!" skrek någon bakom mig. Jag låste upp bilen och satte mig i den. Jag kollade mot skolan och självklart var det Mike.

"Du kommer inte få mitt numer, så ADIOS!" skrek jag tillbaka och körde i väg. Jag såg honom i backspeglen och han såg inte glad ut, jag log för mig själv. Mike såg bra ut men han skulle inte passa mig, jag fick en känsla som sa det. Jag satte på radion på högsta volym och vevade ner rutorna, jag åkte ut på motornvägen och körde som en galning. Vid denna tid var det nästann aldrig några köer vilket gjorde att man kunde köra fort, riktigt fort. Efter några minuter stannade jag och glev ur bilen, jag var på mitt favorit sushi ställe.

"Marko fyra vanliga tack!" ropade jag och gick in i köket. Marko var ägaren och råkade vara en av mina föräldrars bästa vänner.

"Det ska bli fröken" ropade han tillbaka. När han såg mig log han och kramade om mig. Jag satte mig på en köksbänk och öppnade en läsk.

"Hur mår du Marko?" Han var i full gång med att fixa min beställning så han hörde inte mig.

"Marko hur mår du!?" denna gång sa jag det högre och då hörde han mig. Han började prata på och jag lyssnade, efter några minuter var han klar och gav mig påsen. Jag gav honom pengarna och sprang sedan ut till min bil, startade den och började köra hemåt. När jag väl kom hem började jag duka fram maten framför tv och bytte om till en klänning som var skönare än jeans och en tajt tröja.

Efter någon halvtimme satt Amanda, Gabbe, Carro och jag och åt och pratade, självklart pratade vi om resan vi alla fyra skulle göra i sommar.

"Jag längtar så mycket" sa Amanda med munnen fuld av sushi.

"Ja det kommer vi. Pappa har bokat hotellet nu och det är såååå snyggt, ni kommer älska det. Det ligger brevid stranden och utsikten är AMAZING" sa jag.

"Dubai kommer bli den bästa resan någonsin" sa Carro med en längtan i rösten. Jag tog upp min läsk och så skålade vi, Carro hade rätt. Dubai skulle bli den bästa resan någonsin och jag längtade så mycket.

*PLING PLING, Samantha får ett sms*

Jag tog fram mobilen och såg att det var ett sms från ett okänd numer.

/Sa ju att jag skulle få ditt numer ;)/ Jag skukade.

/Hur fick du det?/ sms jag tillbaka till Mike. Efter någon minut svarade han.

/Har kontakter/

/Du och dina kontakter kan lämna mig ifred, har du inget eget liv?/

"Sam vad är de?" Gabbe kollade på mig med sina hundögon. Jag log och svarade att det inte var något och så stängde jag av min mobil.

"Jag vill ha glass, har du någon glass Sam?" Amanda reste sig från soffan.

"Kolla kylen" svarade jag tillbaka och satte på tv.