stranger texting - o.m

tre

- Eyy Brooke!
Fan, fanfanfan.
Isacs röst mötte mina öron och jag stannade till.
Hela deras gäng kom emot mig och jag började svettas.
Det är något jag alltid gör när jag blir nervös, svettas.

Dem kom närmre och stod efter några sekunder framför mig.

- Har du ätit mer än du brukar?
- Wtf?
- ja? du är ju fetare nu än förut?

Jag trodde aldrig, aldrig att någon skulle säga det till mig.
Dem brukar inte säga såna saker, visst, ja de är de 'coola gänget' men dom brukar inte gå runt och säga sånna saker?
Oscar kollade bort, antagligen var han inte med på att dem sa så.
Jag kände hur en tyngd kom ner på mina axlar och jag kände direkt hur mitt humör gick från bra till dåligt.

Jag vände mig om och gick snabbt mot närmsta toalett.
Jag satte mig ner på toa locket och andades tungt medan tårarna började rinna.
Hela mitt liv har jag fått höra hur ful och tjock jag är, när jag började 7:an slutade det, men tydligen börjar det nu igen.
Hur har man ens hjärta till att säga något sånt?
Hur kan man mår bättre av det?
Hur kan man gå runt och veta att man sabbar någons liv?

Om jag hade haft bladen här, skulle jag inte ångrat mig ett dugg.

Efter att jag suttit inne på toan i över en halvtimme bestämde jag mig för att gå till lektionen, jag kan inte gå hem för mamma kommer bli sur när jag inte berättar varför.
Jag låste tyst upp och började gå mot min sal, alltså beräknade jag att det skulle ta tre minuter att gå till mitt skåp + hämta mina saker, 5 minuter att gå upp för två trappor och sedan till salen, alltså kommer jag komma minst 10 minuter senare, vilket motsvarar 40 minuter.
kul, bra där brooke..
Jag började gå mot mitt skåp när jag hörde någon ropa mitt namn bakom mig.
Jag kollade bak och fortsatte gå när jag såg vem det var, jag torkade mina tårar och snabbade på stegen.
Jag låste snabbt upp mitt skåp och tog mina SO saker samt började gå mot trapporna.

- Brooklyn snälla vänta!
- Brooklyn?!!
Oscar sprang efter mig medan jag gick fortare.
Tårar samlade sig igen och jag försökte torka bort dem.

Tillslut kom han ikapp mig och tog min handled.
Jag kved till och kände smärtan i kroppen.
Han kollade på mig och försökte dra upp min tröjärm när jag genast stoppade honom.
Han kollade djupt in i mina ögon och drog upp tröjärmen.
Jag var väldigt obekväm i situationen så jag började lätt stampa otåligt med foten.

Han drog efter andan när han såg vad som fanns på min handled och drog fingertopparna över dem nyblivna ärren.

- J,jag må,åste gå,å.
stammade jag fram innan jag drog tillbaka min arm samt drog ner tröjärmen och började gå mot min SO lektion.

När jag kommit en bit därifrån började jag tänka, tänk om han berättar för alla?
Tänk om han berättar för sitt gäng?
Tänk om dem börjar sprida runt det?
Tänk om alla får veta det?

Alla i skolan tror att jag mår bra, har det bra och allt.
Men nej, jag blir inte mobbad eller har det jobbigt hemma, men det är så jobbigt att få alla dessa ord emot sig.
Jag öppnade försiktigt dörren till salen och klev in.
Min SO lärare kollade upp på mig och suckade.
Jag satte mig längst bak och drog diskret upp min mobil när jag kände den vibrera.

Ap Oscar
skickat 09:37
"är det du?"
-------------------------
Brooke pooke
skickat 09:38
"förlåt"
-------------------------

- Brooklyn jag skulle uppskatta om du hängde med i lektionen istället för att smsa med 'banan oscar'.

Jag kollade snabbt upp på min lärare Hans som stod bakom mig och kollade ner i min mobil.
Jag låste den snabbt och tryckte ner den i min ficka.
Hela klassen började skratta och jag fick en röd nyans på mina kinder.
Jag skrattade lätt och nickade.

****Lunch****

När det äntligen var lunch så gick jag med Evelina och Michelle mot matsalen.

- Hörni det är fisksoppa.
Sa Michelle äcklat.

- Euw, ska vi dra till donken?
- Jaa.

Vi sprang mot våra skåp och tog snabbt våra jackor samt väskor.

- Hey! Tjejer!
Vår lärare Jacob kom bakom oss och vi började springa, det är 'strängt förbjudet' att äta någon annanstans än i skolan, om man inte varit hos tandläkaren eller så.
Vi sprang ut i kylan och snabbade stegen mot busshållsplatsen.
När bussen äntligen kom hoppade vi snabbt på och satte oss nästan längst bak.

***På donken lol***

Vi gick in och beställde vad vi skulle ha.

- Eyy guys vi sätter oss där.
Sa Evelina och pekade på ett bord längre bort som var soffor typ. (ni vet sånna när det är soffplatser runt om)
Vi nickade och började gå ditåt.

När vi suttit en stund kommer såklart 'gänget' som vi kallar dem haha.

Ogge log mot mig och började gå emot mig.
Jag spände hela kroppen och han satte sig lugnt bredvid mig.
Han lutade sig fram och började viska tyst i mitt öra, knappt så jag själv hörde.

- Det är lugnt okej, jag är glad att det var du.

Jag skrattade lätt och viskade tillbaka med en lätt nyans av röd runt mina kinder.
- Så du var trotts allt inte en yxmördare?
Han skrattade men skakade på huvudet.

Det kanske inte var så dåligt ändå.
Eller rättare sagt, Ogge kanske inte var så dålig.