Foscar - I want your lips on my skin

Kapitel 7

Innan ni förhoppnings vis börjar läsa vill jag att ni ska veta att det som står efter kapitlet är väldigt viktigt!
---
*Felix perspektiv*
Oscar sitter nu gränsle över mig och slår mig med en kudde i huvudet och jag frustar av skratt men jag skulle ljuga om jag sa att den gungande rörelsen han gör över mitt skrev när han slår mig inte gör mig galen.
Hade jag fått bestämma så hade vi ägnat tiden åt något helt annat än kudd krig.
I ögon vrån ser jag hur Ogmar också tagit en varsin kudde och är helt inne i en brutal kamp.
Jag råkar sparka till Omar i sidan i den lite trånga sängen och han tappar balansen så Ogge får övertaget. Så fort han kan reser han sig upp och släpar med Ogge ut ur rummet för att ta livet av honom med en kudde i soffan.
Så fort Ogmar lämnat rummet känner jag tydligt hur Oscars förut nästan obemärkliga höft rörelser ökar på både i hastighet och styrka. Jag flämtar till men försöker dölja hela den upphetsande situationen med att slå tillbaka då jag inser att jag bara ligger här på rygg och stirrar på honom.
Jag slår en kudde i magen på honom och han trillar ner mot mig i en hög fart från hans position stående på knä. Jag biter mig hårt i tungan för att inte stöna högt.
Jag tror inte ens att Oscar inser vad han gör men han lär nog fatta det snart om han fortsätter så här.
Jag slår till honom med kudden igen men han flinar bara och trycker ner mig i sängen med ena handen och dunkar kudden med andra medan han skrattar fram hur sjukt mycket bättre han är på det här än mig. Och jag antar att det är sant. Men om jag hade lite bättre kontroll över min kropp på fler än ett sätt hade jag krossat honom.
Jag förstår inte hur han orkar, jag får ett slag i sekunden nästan och kan inte röra på mig och han bara skrattar och fortsätter.
Tyvärr är våran kroppsliga kontakt och den pirrande känslan i hela min kropp när han rör mig det ända jag kan fokusera på så mina försök att komma låts går fullständigt åt helvete.
Plötsligt slänger han iväg kudden och lutar sig ner mot mig och hela min kropp blir helt svag och jag är helt säker på att han ska kyssa mig. Hans ansikte är så nära mitt nu.
Hans händer läggs på min midja och han börjar kittla mig över min över kropp. Gud vad dum jag var som trodde något annat.
Men det dröjer inte länge fören jag trots allt skrattar så jag gråter.
Trots att han bytt sysselsättning så har han inte lugnat ner sin höftrörelser vilket stör mig otroligt med tanke på riskerna.
Jag börjar kittla honom också längs sidorna och inser hur kittlig han är.
Han vrider sig fram och tillbaka över mig och jag försöker verkligen att se det här som skrattretande och inte upphetsande men när hans sakta arm glider över mitt skrev av misstag så är det kört. Helt kört.
Hela hans kropp stelnar till när han inser vad som växer under hans arm.
Men till min lättnad så slappnar han av lika fort och börjar gapskratta.
-va-va fan Felix? Stammar han fram mellan dom brutala skratt anfallen.
-vadå? Mumlar jag med en pinsamt ljus och ynklig röst.
-D-du.. Han pekar på den alldeles för stora bulan innanför mina byxor och skrattar så han gråter.
-äh men du satt ju fan och gungade mot mig, du hade aldrig klarat dig så här länge. Sa jag och försökte låta kaxig men inser snart att det låter sjukt dumt. Men Oscar lägger armarna i kors och fnyser åt min kommentar.
-bevisa det. Säger han kallt och jag fryser till vid orden. Menar han att jag ska få honom..? Men va? Min blick möter frågandes han och han bara nickar lätt och sätter sig i sängen.
Va fan är det här nu då? Inte för att jag protesterar...
Försiktigt går jag fram och gränslar honom osäkert. Fan vad konstigt det här kommer bli sen.
Jag tar fram en kudde för att göra som Oscar, annars hade det ju blivit väldigt stelt sen...
Men Oscar tar tag i kudden och fnyser.
-att jag är bäst i kudd krig vet vi ju redan, skit i den!
Jag tittade upp på honom med näst intill liv rädda ögon, vad fan håller han på med?
Men han bara skrattade och ryckte på axlarna.
-varför inte? Bara på skoj för att visa att jag klarar det är way much better than you, det är ju långt ifrån seriöst liksom. Skrattade han fram och rycke åter igen på axlarna.
-tävlings människa märker jag. Säger jag och flinar, försöker verka oberörd.
-jag satte mig åter igen över honom eftersom jag klivit av honom.
-lås dörren för helvete! Sa han och jag var tyvärr tvungen att igen avbryta det jag inte påbörjat än och kliva av honom.
Utanför dörren hördes fortfarande skrik och skratt, Ogmar kan verkligen hålla på i evigheter när dom väl kommit igång.
Jag ställer mig tveksamt vid sängkanten och tittar ner på Oscar.
-men kom då, bara på kul, vi är ju inte gay. Skrattade han och jag kände hugget i bröstet när han yttrat orden men slog snabbt bort smärtan. Oscar vill faktiskt att jag ska göra honom.. Kåt?
Fan vad jag ska vinna det här.
Och med den tanken gränslade jag honom med ett belåtet och kanske lite väl lustfyllt ansiktsuttryck.
Jag gungade sakta över honom och efter bara några sekunder så blundar han hårt och slår frustrerat bak med huvudet.
Jag flinar retsamt trots att han inte ser det.
Jag kör fortare och hårdare och börjar röra mina fingrar upp och ner över hans bröst korg innan mina händer finner sitt mål vid hans rumpa där jag löst och nästan obemärkligt klämmer till. Trots min försiktiga handling stönar han högt. Det är väll där någonstans jag inser vad jag håller på med. Och hur jävla mycket jag gillar det.
Efter det börjar mina händer en mer våldsam vandring över hans kropp.
-är du okej med det här? Frågar jag försiktigt för jag inser ju själv att det här är sjukt.
Inget svar.
Jag harklar mig för att få hans uppmärksamhet.
Självklart utan att upphöra min lilla behandling. Jag ska ju faktiskt vinna.
-mhm.. Man hör hur ansträngd han är.
-mer än okej. Han nästan stönar fram orden och åter igen ökar jag hastigheten.
Han piper till, nästan skriker, dovt men gällt. Ett ännu intressantare ljud än tidigare.
Han börjar desperat att gunga eller i takt med mina rörelser och jag känner tydligt att jag vunnit, stort.
-jag klarade mig mycket bättre än du. Halvt skrattade jag och halvt stönade jag fram.
-skit i det, det var värt en förlust. Enbart stönade han fram.
Jag bara flinar, eller försöker flina i alla fall, troligen liknar det ett lyckligt fån leende.
Plötsligt rycker det i handtaget. Fan Ogmar är ju kavar! Utbrister Oscar skärrat.
-lååås upp då! Ropar Omar otåligt utanför och jag och Oscar suckar i kör.
-Lägg dig under täcket, se normal ut och göm det där! Beordrade jag Oscar i syftet av det pulserande ståndet innan för hans byxor.

Jag låste upp dörren och ljög ihop något om att vi inte ville bli attackerade av ett Ogmar anfall medan vi hade fullt upp med varandra. Vilket ju faktiskt var sant.
Ogge och Omar var alldeles för speedade för att lägga märke till vad som fanns men inte borde finnas innan för mina byxor och snabbt som bara fan var jag in under täcket brevid Oscar.
Retsamt drog han sina finger toppar löst längs insidan av mitt lår innan han klämde till och ett dovt flämtande läte flydde mina läppar. Den här oavklarade leken kunde bli riktigt kul. Bara dom helvetes jävla känslorna som förstör allt.

---
Nu till det viktiga.
När jag skriver har jag inte riktigt planerat allt som ska hända. Allt som ploppar upp i mitt sjuka huvud skriver jag ner. Så jag vill inte att någon tycker att jag härmar för det som händer och kommer hända liknar säkert berättelser jag läst. Fast långt ifrån lika bra. Men det är min fantasi som påverkas av er.
Ta inte illa upp. Och nästa alla foscar noveller liknar varandra delvis. Så om du blir arg på mig så inse att det finns massor. Puss och kram och sorry för konstigt kapitel men kände att det behövde hända något som ändrade deras relation till varandra lite.