Efter svenska lektionen gick jag och Klara till matsalen. Usch det var ärtsoppa, ingen gillar ärtsoppa så varför ens servera det?
Vi gick och satte os vid ett stort runt bord med säkert 9 platser, fast vi var först så ingen satt där.
"Du Klara får vi sitta här?" frågade Sebastian med ett stort leende på läpparna.
Klara hade en stor crush på Sebastian så såklart sa hon ja. Men han var inte själv, han hade med sig sitt vanliga gäng som var: Alfons Sebastians bästa vän, Oscar, Daniel och Pontus. Sebastians gäng vad det coola gänget och brukade ibland hänga med oss och det tyckte såklart Klara va jätte bra men jag brydde mig inte så speciellt mycket. Idag hade han en till med sig, den nya killen.
"Detta är Eric, den nya killen han är fan rätt schysst" sa Alfons och slog till Eric lite lätt på armen.
"Ehm tack antar jag" sa han med ett litet flin på läpparna.
Han eller ja Eric, hans bruna hår och hans blåa ögon blir så perfekta ihop. Det är inte bara det själva han är så unik, visst jag känner inte han men han verkar annorlunda jämfört med dem andra kräken som går här.
"Vad stirrar du på? frågade Eric argt.
"Inget" sa jag surt.
"Kom vi går killar" sa Eric och gick.
"Hejdå Sebastin" sa Klara med ett leende på läpparna.
---------------------------
Detta kapitlet slutade lite sisådär med men. Skriver ett kapitel varje dag och hoppas ni gillar min novell:)
YOU ARE READING
Tro På mig
Teen FictionJag hatar skolan. Läxor men speciellt alla lärare, dem hatar mig. Går bara till skolan när jag antingen vill träffa mina vänner eller inte har något bättre för mig. Men en dag så hände det något absolut ovanligt i klass 9A, en ny kille började i vår...
