Crazy in love

Kapitel 2.

När läraren kommer in i klassrummet, så slutas det pratas och alla studenter går tillbaka till deras egna platser. Jag fortsätter att kolla på den nya läraren för året tills jag får mina instruktioner.

Det är såhär; att jag och Ronnie har alltid varit lite smartare än de andra i våran klass. Så vi går i den högsta kursen man kan gå i för att vara sjutton år gamla. Visst de hade sina negativa delar men för det mesta så hade de sina postiva delar att gå här. Men jag älskade de faktum att jag fick extra poäng för gå i denna klassen, och de behövde jag för att komma in på College.

"Frida Engström?" Plötsligt så försvinner mina tankar och jag kollar upp mot läraren som hade ropat upp mitt namn.

"Här."

"Ägna mer uppmärksamhet åt mig Engström."

"Ursäkta mig mister," mumlar jag och försöker komma på vad han hette nu igen.

"Niall Horan?" Jag hörde en mjuk irländsk accent prata, "Horan. Inte H-oran." "Vem är den snyggingen?" Hör jag hur Ronnie viskar, jag ler mot henne.

"Sluta." Gnäller jag på henne.

"Du har en pojkvän Ronns." Plötsligt så öppnas dörrarna och den okända killen kommer in genom dörrarna från tidigare. Han kollar överallt efter (säkert) en plats han kan sitta på.

"Cameron Dallas, roligt att du kunde ansluta dig till oss idag."

"Okej." Svarade han tillbaka nonchalant, som om han inte brydde sig över huvudtaget.

"Cameron! Aye, sätt dig här!" Jag vänder mig om i stolen och kollar på Niall som ropade efter honom. Niall ger mig ett stort leende så hans vita tänder visas, plus hans stora tandställning han har på sig. Jag ger honom ett mjukt leende tillbaka innan jag vänder mig om igen.

"Som ni alla vet, (ni som har kollat mailen), har fått reda på att vi ska börja med ett grupp projekt för att få iordning på de första tio lektionerna."

Vad för slags grupp arbeten kan man göra inom matten?

"Och nej" - Läraren går fram och sätter sig på sin kateder - "Ni får inte välja grupperna själva. Jag har redan valt ut dom." Jag suckar lätt för mig själv och praktiskt sätt ber på att jag kommer kunna få vara med någon smartskalle.

"Allt som ni behöver står på dessa papprena," informerar han för hela klassen och delar ut varsitt papper till varje student. Jag hörde massor av elever sucka när läraren fortsatte.

"Grupperna är tilldelade såhär; Amy och Jaxon. Weston och Camren. Ronnie och Samantha. Niall och Xavier. Frida och Cameron."

Vänta, va?!

"Nej! Sir, det kan inte vara rätt!" Kommenterar jag tillräckligt högt för att alla ska bli tysta i klassrummet.

"Haley, stanna kvar efter lektionen." Läraren gav mig en menande blick. - När alarmen ringde, försvann alla elever ut från klassrummet på bara några sekunder och kvar blev jag och Ronnie.

"Miss Engström..Har du ett problem med att jag tilldelade dig och Cameron Dallas tillsammans?"

"Ja det har jag!" Fräser jag till, "han är inte alls smart. Jag kommer få göra allting själv!"

"Haley, jag gjorde så för att han behöver hjälp med sina betyg. Han är nära på att bli underkänd detta året också och vi har nyss börjat skolåret."

Jag rynkar på pannan. "Också?"

"Han har fått gått om denna klassen i snart tre år och jag vill att du hjälper honom med att bli godkänd."

Tre år?

"Men det betyder ju att han är tjugo-ett."

"Ja, Frida." Jag kollar bak mot Ronnie som står med ett förvirrat uttryck på ansiktet.

"Gör det." Mumlar hon tyst, bara så att jag kan höra.

"Vad får jag ut av det?" Frågar jag honom. Han plockar ihop sina saker, "Extra poäng."

"Uh, okej. Jag försöker, men det är ingen nyhet om han inte vill jobba med mig." Ler jag mot läraren, som jag ännu inte vet namnet av, innan jag går ut ur klassrummet tillsammans med Ronnie.

"Ugh," gnäller jag. Det hela får Ronnie att släppa ut ett litet hånskratt.

"Nåväl, du behöver alla poäng du kan få för att komma in på Harvard."

"Det är sant," ler jag mjukt mot henne.