Adjö, jessie

Middagen

Jag drog upp gylfen i mina mörkblå jeans. Jeppe skulle komma om en dryg timme. Baltazar satt i sängen och tittade på mig med sina söta ögon.
" Jesper och hans föräldrar kommer närsomhelst" sa mamma
" Kommer du" sa mamma med en gladare röst.
" Kommer" skrek jag tillbaka. Jag hade på mig ett par jeans och en blommig magtröja.
Jeppes perspektiv
Jag tittar på min skjorta, blå som himmlen. Vi är snart framme vid den jag svek. Jessie.

Vi står framför dörren och väntar. Där inne hörs Jessie och Helena.
" Välkommna" sa Helena till oss och vi gick in. Vi satte oss i köket. Mamma och pappa tittade försiktigt på David när han gav de en sur blick. Helena hade gjort revbensspjäll. Mums!
Jessies perspektiv
Alla hade satt sig. Mammas leende var det enda som hände tills mamma sa "varsågod"
Men då småskrek David " De får inte börja förens de sagt förlåt till Jessie!" Jag tänkte säga " Nej, vi tar det sen" men när man tänker efter så skulle Jeppe skämmas så sjukt mycket, så jag lät bli.
" Vi är jätteledsna Jessie, de här ska aldrig ske igen!" sa Magnus.
" Säg nu förlåt Jesper!" sa Caroline.
" Förlåt Jessie" suckade Jeppe.
" Hmm.. Ursäkten är godtagbar. Men! Jag glömmer inte vad du har gjort! Nu äter vi." alla började äta i tystnad. När jag var klar gick jag upp på mitt rum. La mig i sängen och kollade på mobilen.

Från: Hjärtekrossaren
19:36
Får jag komma in, jag måste prata med dig... Jag har något jag måste visa...

Från: Jessie
19:38
Visst...

Jeppe kom in, satte sig på sängen och drog upp ärmen på skjortan. Ärr, massor med ärr.
" Jag har mått dåligt ända sen sjukhuset." sa Jeppe med en viskning.
Jag blev tyst.
" Oj..... Det v-viste jag inte"
Vi kramades. Det har aldrig hänt förut. Doften av stark herrparfym kom emot mig.