Trasiga skor -Dante Lindhe

Del 4💓

-klara vi e framme nu
Jag öppna ögonen så motvilligt som möjligt, ja såg 6 ögon riktade mot mig, Ludwigs, Dantes och nellie. Ja vet han inte var Max försvann men han va iaf inte där. Jag tog mina händer över mitt ansikte, jag såg säkert skit ut. Ja ville verkligen inte göra de framför Dante och Ludwig, Ludwig börja kliva ut och Dante spände lös mig och viska i mitt öra

-sluta klara du är världens finaste
Och gick ut ur bilen, jag tog bort mina händer från ansiktet och vände huvudet mot nellie som bara satt och log jävligt mycket mot mig, hon blinka mot mig och gick ut, jag gick ut efter henne me ett stort leende på läpparna

-vad skulle de få va lov att vara?
-jag kan ta en Hawaii
-Vafan Ludde, ja vill också ha en. Ta två
-jag kan ta en 90 grams hamburgare
-du då klara? Va ska du ha
-jag är inte hungrig
Ludwig gav Dante en blick som sa 'ska-vi-låta-henne-svälta' och Dante bara räck på axlarna

-Något mer?
-eh nej jag tror inte de
-då blir de 345kr
-okej
Jag såg hur Ludwig tog upp sitt bankomatkort och satte in det i maskinen, knappra in koden och tog ut kortet igen

Vi gick in i restaurangen och satte oss vid ett bord, jag gick satte mig på soffan bredvid Dante me Ludwig mittemot och nellie på kanten

Maten kom för ett tag sen eller ja deras mat kom. Dom hade börjat äta å Ludwig hade nån konversation me nellie om pizza eller hamburgare va godast, klart tycker Ludde pizza e godast och nellie hamburgare

Dante lutande sig mot mig och viska i mitt öra
-du måste äta nått, hur "mätt" du än är. Så vad vill du ha?
-ja e verkligen jätte mätt men tack Dante
-du har inte ätit på hela dagen gumman, snälla för min skull
Jag nickade och svara
-pasta sallad
Han nicka som bekräftelse och tog upp handen så det kom nån

-en pasta sallad tack
-ja, dricka till de?
-pepsi Max svara ja och hon nicka
-då blir de 128kr där då
Mitt kort var bakom mitt skal. Där låg också ett rakblad så när ja försökte ta av skalet så sakta om möjligt lutade Dante sej bak och såg de

Han hade en chockad min och kollade ner på mina armar, fan också att ja tog t-shirt
-shit klara
Ja svara inget utan ursäktade mig för att gå på toa men istället gick ja ut

Det va augusti men lite kyligt va de, jag kände direkt hur de börja blåsa och tog tag i mitt hår (hon vart ju inte flintis men asså ni fattar va ja menar när håret dras bak)

Jag kände i min ficka efter cigg och jag hittade, öppnade förpackningen och de var bara 6 stycken kvar
-fan

Jag tog ut min tändare och tände på ciggen. Jag blåste några bloss och började gå. Jag kolla klockan, den var 21:33. Jag gick länge. Väldigt länge, jag fick några notiser av Ludwig och Dante men ingen jag svara på

Jag fortsatte att gå, jag gick i flera timmar. Jag satte mig på en bänk för att vila men när jag kolla upp igen var allt overkligt. Mina kläder nuddade min hud mer än vanligt, allt blev suddigt, det pep i öronen och jag blev svagare och svagare.

Jag tog upp min mobil och kunde knappt få upp min kod, jag gick in på nån kontakt. Jag såg inte vem det va eller nått, allt var för suddigt. Jag knappra in nått och skickade iväg nått jag inte äns vet själv

Minuterna gick och gick, jag vet inte om jag satt i dagar eller sekunder. Va fan händer. Efter som att de inte var nån "vägg" bakom mig så kände jag hur jag vingla till. Jag kände hur jag började falla och samtidigt hörde jag nån skrika

-HERREGUD
precis innan min kropp nuddade marken fångade nån mig. Jag kolla upp och jag låg rätt i Noel flikes famn. Nån brud hade han me sig också som bara stog och gapade, fy fan va pinsamt

Jag försökte sätta mig upp eller få kontakt men Noel men jag sa några ord och han svara nått i stil me
-hur är de egentligen?

Min mun bara pratade på, jag vet inte va jag sa och kunde inte få kontakt me mig själv. Jag somna nog i Noels famn för när jag vakna var jag inte ute längre

Jag öppnade ögonen och kolla mig omkring, de va tomt brevid mig men jag hörde några röster längre bort. Herregud jag var ju hos Ludwig. Jag drog bort täcket och som tur var hade jag kläder på mig.

Jag ställde mig upp och smög ut till Ludwigs badrum som tur låg mittemot hans sovrum,
Jag kolla mig själv i spegeln och tydligen hade jag gråtit. Jag tog lite papper och gnuggade bort de fort innan nå skulle se

Jag hörde Dante säga
-Vafan
Komma närmare Och börja rycka i dörren
-klara e det du?
-hallå
-hur mår du
Jag svara inte på nått utan stog bara skräckslagen ut. Jag hörde hur Dante gick för att antagligen hämta Ludwig så jag passa på att smyga ut. Toaletten var brevid dörren så jag tog mina skor och sprang

Jag rusa ner för trapporna så jag nästan halka och jag hörde Ludwig skrika
-VA FAN
och öppna dörren. Han såg bara mitt hår rusa förbi i trappen
Varför slutar det alltid såhär?

Jag tog ut mina hörlurar ut min ficka samtidigt som jag blippa sl kortet. Jag tog tunnelbanan till Bromma som skulle ta mig hem, jag gick igenom jag satte i hörlurarna i öronen

Klockan var 10:34 och jag hade 45 notiser från både Ludwig och Dante. Jag skrev till båda att jag lever och att allt är okej, jag gick in i tunnelbanan och satte mig längst bak

"Kärleksbrev" pumpade mina öron. De va tydligen Ludwig och hans vänner gäng, dom var väll okej. Tunnelbanan var nästan helt tom.  Åh herregud dagen hade bara börjat

________
De blev skit men jag måste upptatera här också så ja