Hissen

99 8 1
                                    



-Förlåt Alex, sa Josef med tårar i ögonen.
Alex vände sig om för att kolla på han
-förlåt för vadå
-för att jag drog in dig i allt
-kom hit, sa Alex och drog in Josef i en kram. Hon greppade hårt tag om han. Hon ville aldrig släppa taget om honom och han ville heller aldrig släppa taget om henne.
-det är okej nu.  sa Alex och släppte kramen.
Precis när de släppte kramen plingade hissen och Alex gick av
-vänta alex.  sa Josef precis när hon var på väg att gå ut från hissen. Alex vände sig om och kolla på han. Hon kollade rakt in i hans isblåa ögon.
-vill du ut och äta. Som vi sa att vi skulle innan allt hände. Sa han med ett litet leende på läpparna.  För att han visste att Alex var den ända som kunde få honom på bra humör efter en dag som idag.
-vet inte om jag orkar ikväll. Hon ville egentligen men efter allt som hade hänt så ville hon bara hem och gråta sig till söms.
- ett glas vin, jag bjuder eller ta ett glas hemma och beställa mat.
- Jaja, varför inte
Josef gick ut ur hissen med Alex vid sin sida

-vems bil blir det, sa Alex när de stog ute på parkeringen
- jag tog taxi hit så det blir nog din
Bilresan hem till Josef var tyst. När de kom fram låste Josef upp dörren.
-ska jag ta din kappa
- Sen när är du en gentleman ,sa Alex med ett flin på sina läppar
- Ska jag ta din kappa eller inte, sa Josef och hängde upp Alex kappa på kroken. Efter Josef hade hängt upp deras jackor gick han ut till köket och Alex satte sig på soffan.
- Rött eller vitt, ropade Josef från köket
- Rött blir bra 
Josef hällde upp vinet i två glas och gick till soffan och ställde ner glasen på bordet och sedan satte han sig bredvid Alex.
- vad är du sugen på
- jag är inte så hungrig. Sa Alex och kollade ner i sitt knä
-Alex du måste ha något litet iallafall. 
- men nej jag är inte sugen! Sa Alex och höjde rösten lite.
-när åt du senast då? Sa Josef och försökte få ögonkontakt med henne för det var något som inte kändes rätt. Alex ignorerade frågan och tog istället en klunk av sitt vin
-Alex var ärlig med mig. När åt du senast?
Sa Josef med oro i halsen
-igår. Sa hon och kollade upp och fick ögonkontakt med honom. Han kunde se hur det bildades tårar i hennes ögon.
-Alex, när åt du igår
-igår morse
- Varför har du inte ätit något. Sa Josef med en orolig röst
-Jag har bara inte varit hungrig, okej! Sa Alex och höjde rösten igen
- Men Alex jag kan se att det är något som är fel. Alex kollade ner i sitt knä igen för att hon ville inte att Josef skulle se henne när hon mådde så här dåligt. En tår började falla från hennes kind
- vart har du toan
-där. Sa Josef och pekade på toa dörren. Alex reste sig upp och gick in till toan. Hon ställde sig framför spegeln och lät tårarna fälla. Hon var inne på toan i vad som kändes som evigheter för Josef. Han började bli orolig och gick därför fram till dörren och knackade.
- Alex hur är det. Han fick inget svar så han knackade en gång till. Han fick fortfarande inget svar. Han var påväg att gå tillbaka till soffan men så hörde han ett högt duns från toan

Alex och Josef-BeckWhere stories live. Discover now