Sover i havet

Mitt namn är Alexa

Hej mitt namn är Alexa! Och är 13 år just nu så sover jag på havets botten själv, ensam! Men det gör ju ingenting oför jag har ju dig! Nu ska jag berätta om mitt liv på jorden den där anledningen som du undrat över sen du började läsa den här boken anledningen därför jag sover här på botten i havet de havet som jag sover i heter Alan på engelska Alan krip heter havet. Det betyder Alans klippa på italienska och Engelska om man sätter ihop de.

Jag bodde faktiskt på en liten ö i Italien den hette Alan Luna det betydde Alans måne på italienska. Jag bodde där med min mamma,pappa och min lilla syster mamma hette stan pappa kran lilla syster Luna som betydde måne eller månar men i det här fallet måne. Vi bodde i en liten stuga på landet med en lite gård på gården hade vi 3 får 1 get 2 hästar och 1 ko en arbets häst hade vi men fortfarande 2 hästarn.

Jag och min lilla syster Luna arbetade med djuren pappa åkern mamma maten. Jag gick långsamt hem på kvällen för att äta jag hade precis kommit från ladan efter maten innan jag skulle gå och lägga mig skulle jag sota.
Till mat blev det fisk med varsin potatis och ett glas med mjölk, när sotningen var klar gick jag och la mig. på morgonen hörde jag bomb ljud från hjälp skrek Luna hjälp Alexa vi delade samma rum men hon satt fast med foten i spricka som rummet hade fått av smällen och nu satt Luna fast hjälp! forsätter hon ropa jag kommer svarar jag och kliver ur sängen jag springer tvärs över rummet till Lunas säng jag rycker försiktigt loss foten från sprickan. vi tar på oss våra tröjor och skor sen tar vi våra fin saker i en liten låda och springer ut mamma och pappa är redan färdiga de har tagit djuren i rep och ska sitta upp i sadlarna kom ropar de jag spänger fast lådan med ett annat rep i sadeln. jag sätter mig på kon och sätter Luna bakom mig hon håller i repen som fåren och geten är fast vid mamma och pappa tar hästarna.
Om vi bara hinner till båten som pappa byggde och över på sen till Spanien så är vi trygga men det är en bit ditt och bomberna kommer bara närmare.

Jag var orolig över att inte hinna men när vi var bara några meter från båten och havet så kommer en bomb bara några meter ifrån dem aahh utbrister Luna jag ökar farten på kon rosa.
Jag inser att det blir för tyngt för rosa hon är gammal och orkar inte för mycket.

Jag saktar farten till ett stannande jag kliver av och säger till Luna: Luna du måste ta över jag går skynda! Nu!
Luna forsätter rida på rosa jag springer efter.mamma och pappa är redan vid båtarna och har lastar på sakerna men de behöver åka och jag han inte på båten lilla syster Luna gråter för de har lämnat mig jag hoppar i vattnet och simmar mot båten med pappa ror så snabbt att jag inte hinner i kapp jag blir trött och somnar nästan. jag låter vattnet ta emot mig jag sjunker ner på botten! När jag vaknar är jag en sjöjungfru som bor i Atlantis staden som sjönk som blir gift skaffar barn och lever lycklig i resten av mitt nya liv!
Men egentligen inte för det är egentligen bara en evighets dröm för jag är just nu på havets botten i havet Alan krip=Allans klippa

Vad tyckte ni om den här boken?
Kommentera gärna!!