Ett sista andetag fyllt av kärlek

Kapitel 1

Det kommer ett särskilt ögonblick i allas liv då man inser att man har hittat den rätta. Den upprymda och sprudlande upptäckten svepte om hjärtat mitt med en sån pass stor kraft att jag tappade andan och kände mig knäsvag. Varenda graciösa och lättsamma beröring som snuddade vid min kropp fick våra två, enskilda hjärtan att slå som ett och en våg av känslor fick hela mig att svämma över. Nervositeten som sen tidigare hade avtagit lurade sig tillbaka, och tanken av att han var min i all evighet fick mig att brista ut i glädje tårar. Mitt livs stora kärlek var funnen och det var under en sval sommarnatt då vattnet skimrade som stora, dyrbara kristaller som jag insåg detta. När hans silkeslena läppar passionerat nuddade mina, förvandlades vår hänsynslösa och orättvisa värld till ett vackert paradis långt bort i fjärran. Dock var fasaden alldeles för kraftig, och efter att ha fått ta ett djupt andetag i det nu mer kalla Berlin insåg jag att ett paradis av denna sort endast existerade långt bortom Jordens murar.

--

När den efterlängtade sommaren hade anlänt år 1961 hade jag, Adele Wagner, varit med om en hel del. Jag hade precis passerat en ålder på sjutton år och under alla dessa levande år på planeten Tellus hade jag hört en och annan krigshistoria. Stolt och ståtligt, berättade min far om hans tappra insatser under andra världskriget, och hans passionerade ordval gjorde vartenda sinne medvetet om allt det hemska han hade varit med om. Far min var en av de få soldater som hade en stark ovilja mot makthavaren Adolf Hitler och hans gärningar, och att dölja sin avsmak för en av världens mäktigaste män var ingen dans på rosor. Därför bemöttes beskedet av hans död med entusiatiska miner, glädjerop och pompa och ståt. Sorgligt vis nog för min egen del, inträffade Adolf Hitlers död på min ettårsdag, och i flera år har en traditionell segerfest ägt rum på min bekostnad. De föregående sexton gångerna hade varit alldagligt tråkiga, då uppmärksamheten enbart var riktad mot min far och det "Nya Tyskland". Jag hade inte särskilt höga förväntningar på detta årets stora tillställning, men mina åsikter kom snabbt att förändrats då en ny gäst var tillagd på listan. Det var nämligen under denna vackra, iskalla vinterdag som jag träffade den östtyska medborgaren Nicolas Huber.