Lievargen

No.1

Hej allihopa som valt att trycka på min bok "Lievargen"! Så himla roligt och jag hoppas ni ger den en chans och lika mycket hoppas jag att ni gillar den som jag gör! 

Kram på er!

/JeS

________________________________________________________________

"When you look death in the eye, don't be afraid.

I'm just here to give you what you deserve"

No.1

Staden lös nästan becksvart framför honom. Några få envisades att hålla sina lampor tända för att hålla mörkret borta om natten. Det gjorde det lite svårare för honom att röra sig osynligt efter sitt byte, för det var den här biten han älskade. Jakten.

Adrenalinet pumpade i blodådrorna medan han greppade tag i balkongräcket på det höga lägenhetshuset. Han lyssnade ivrigt efter de snabba panikartade hjärtljuden medan ögonen sökte sig genom skuggorna i närheten av honom.

Luften var tjock av skräcken, men det var inte nog. Han ville känna smaken av den. Se hur blodet lämnade kroppen i pumpande fart, visade hur mycket han påverkat dom, skrämt dom.

Otåligt väntade han, trots musklerna ryckte i honom så väntade han.

Leendet spred sig på läpparna när dom snabbt fotstegen hördes i gränden. Känslan av att vara oövervinnlig kom över honom, att han visste vart den skulle befinna sig. Varenda gång hade han rätt.

Han kastade sig från balkongen ut i mörkret, kände luften svepa förbi honom när han föll mot marken, mot annars en säker död. I en van rörelse svingade han sig runt så han landade mjukt på sina fötter.

Asfalten var blöt efter kvällens regn och gruset lät extra mycket när det skrapades under hans kraftiga kängor. Regnet hade gjort allt lite svårare, det hade sköljt bort viktiga dofter som gjorde att han fick jobba lite extra, men det blev inte för svårt, inte för honom.

Näsan tog upp doften när han rundade hörnet på gränden och han log för sig själv när han såg baren framför sig. Dit doften ledde honom.

Den gamla slitna baren drog till sig sånna som inte hade någonstans att ta vägen efter dom mer populärare barerna stängt. Eller dom som enbart ville ha en till öl. För det här stället sökte man sig inte till med flit, det var hit man tvingades gå.

En kylig vind fick honom att dra upp luvan på jackan, men också för att dölja märket innan han tryckte upp dörren och gick in. Det tog mycket för att han inte skulle rynka ihop näsan, alla olika stanker frätte i den men skulle han ge ifrån sig det så skulle dom alla veta vem han var.

Istället gick han lugnt mot baren och slog sig ner på en ranglig stol som knappt kunde hålla upp hans massiva kropp. Diskret drog han bak sin långa lugg för att kunna se vad för något som fanns härinne, näsan avslöjade mycket men han ville se för sig själv.

Det dova ljuset hjälpte inte mycket, inte för att han behövde hjälp men det skulle underlätta för honom. Någon gång skulle det väl i alla fall kunna vara lite lättare för honom. Ögonen svepte lugnt över den sunkiga inredningen, över ansikten som han aldrig sett och nog aldrig kommer se igen.

Den där var enkel, tänkte han när han fick syn på glittret på en tjejs axel. Nästan för enkelt...

Älva, men inte vilken älva som helst märkte han sen. Självklart skulle hon vara en förförelsens älva, dom man såg deras riktiga jag endast för en sak. Det var ganska tydligt också när man såg mannen hon höll sig till, hur hon drog handen över hans arm som fick honom att nästan svimma.