[1] FLIGHT BACK HOME

71 3 0
                                    

"KRISTIN! Let's go. " that is my OLDER twin brother Kevin.

"WAIT! I'm almost done. " kainis naman oh. Ba't ba yun nagmamadali? Mamayang 12 pa naman yung flight namin, eh 10 pa naman. Di pa nga ako tapos magbihis. I didn't curl my hair yet.

Aish! I hate being bossed around, but I don't have a choice. Ba't kasi ako ang last lumabas. Magbibihis na nga lang ako baka kaladkarin pa ako ni Kevin from New York to Philippines. NAKOH! Mag gye gyera ang world. Lagot na!! HAHA pero seryoso. Kakaladkarin nya ako.

Like one instance, We are in school... He kaladkad me to the studio where the photo shoot of one magazine, who asked us to be the cover. THAT WAS SO EMBARASSING! I HATE HIM!! I didn't talk to any one for 3 whole months. Including my parents.

Oh, I forgot. I'm Kristin Li. 18 years YOUNG. I'm still young for pete's sake! I have 3 brothers. Alexander, Nathaniel, and Kevin. You'll get to know them more soon. I love shopping. I have tons of clothes, but I don't have a place to put it so... I end up selling the clothes I don't wanna wear anymore. HOY! Kung iniisip nyo na parang ukay-ukay? NO IN FVKING WAY! Di ko pa nga na suot ang iba dun!

Makabihis na nga lang. HAY! I went to inside my walk in closet and rummaged inside. HMMM?? What to wear? what to wear? What to wear? AHHH BINGOOOO!!! I found something to wear. A pair of skinny jeans, an animal print tube top w/ a black cardigan, and a pair of black chanel heels! PERFECT RIGHT? Wag na nga kayo aangal dyan!

Lumabas na ako ng kwarto ko at nakita ang aking ever beloved twin nakaupo sa sofa tapping impatiently on his wrist watch.

"I'm ready!" I shouted. He snapped his head in my direction. Tiningnan nya ako from head to toe.

"It's about time! Come were running late."-Kevin. Kinuha nya ang mga maleta ko. Base sa nakikita ko nilagay na nya ang kanyang maleta sa sasakyan.

***

The plane ride was quiet. Natutulog kasi si Kevin. We're flying first class. Ang arte-arte kasi ni Kevin. Gusto talaga first class kasi daw they serve better wines. Eh? Natameme talaga ako dun.

I'm reading a magazine, something or let's say someone caught my eye. My EX-boyfriend Lyndon. Binasa ko ang article kung saan sya na feature. Ang sabi...

'After breaking up with his girlfriend, Kristin Li, daughter of Carlos Li. Lyndon Westing is flying to a place where he did not tell. He said he is going to that place to try to move-on of his past relationship. He said in the interview with us, 'I still love Kristin. What we have back there was special and it left a big mark in my heart. We both tried to make our relationship work. Well, that's life.'

Eh? He loves me, MY ASS! He cheated on me. I tried to make that relationship work. I LOVED HIM BACK THEN. Bahala na nga sya dyan. I don't care about him na! 

I fell asleep.

***

I felt myself shaking.

"Kristin, we're here."

I opened my eyes at nakita ko si Kevin na nakatayo at niyuyugyog. Tumayo na rin ako. With my light head at ang heels ko, I stumbled, buti na lang nandyan si Kevin para saluhin ako.

"Careful, Kristin." sabi sakin ni Kevin na naka marka ang concern sa mukha.

"Thanks, bro." I kissed his cheeks.

After that insident. Bumaba na kami ni Kevin sa plane na inabangan naman ng maraming press sa labas.

"MS. LI, TOTOO PO BA NA NAGHIWALAY KAYO NI MR. WESTING?"

"MR. LI, GIRLFRIEND NYO PO BA YUNG ISANG MODEL NG VOGUE?"

"KAYO NA PO BA ANG MAGHAHANDLE SA BRANCH NG BUSINESS NYO DITO?"

"MAGAARTISTA PO BA KAYO, GAYA NG MOM NYO?"

Daming tanong ng mga toh! Di naman kami known dito. Sa pagkakaalam ko, our parents and our brothers tried to keep us away from the media here sa Philippines. Oh well? Ganyan talaga ang buhay.

Pagpasok namin sa airport mismo, nakasunod parin ang press pero, di na sila gaanong makalapit kasi dumating na ang mga bodyguard na pinadala ni dad. Maybe nag expect na cya na ganito ang mangyayari.

"Grabeh, dito noh. Wild na Wild ang press." bulong sa akin ni Kevin. Tumawa na lang ako. HAHAHA. Grabe naman kasi ang sinbi nya nakakatawa pero totoo.

Naglalakad kami ni Kevin kasama ang mga bodyguards papunta sa sasakyan sa amin. No one talked. To my boredome, I snaked my hand sa braso ni Kevin at sinandal ang ulo ko sa shoulder nya.

Tumingin sya sa akin with confusion. "What's wrong, sis?" he asked me while stroking my hair sa isa pa nyang kamay.

"I'm bored. Takas tayo." I said gamit ang aking ever sweet voice.

"HAHAHAHAHAHAHHAHAHAHAHAHA! Nahihibang ka na ba! Remember the last time we did it?" natatawa nyang sabi.

Nung last time kasi na sinabi ko yun 2 years ago. Naligaw lang kami. We intended to go to a mall pero we found ourselves near a coastal area. Nung time rin nayun. Nanakaw yung pouch ko kung saan ang wallet namin ni Kevin nakalagay. Pasalamat talaga ako kasi wala dun ang cellphone ko. Nung maghahapon na tumawag si dad samin kasi nagtaka raw cya kasi nauna ang luggage namin dumating sa bahay. Before tumawag si dad, panay iyak na ako. Lagi ko pa nga sinasabi na,

"We're gonna die. No one's going to find our body. The animals will eat it. OH MY GAWD! Freakin animals will eat my---- I mean our beautiful body. Kevin! I don't wanna die. HUHUHUHU"

I don't know kung paano kami nahanap ni dad, basta I was just so happy na I hugged daddy so tight and not let go for a long time.

"Yeah, we shouldn't do it. I don't wanna die and get my body eaten by animals. HAHAHA"

Naka abot rin kami sa car, laughing. Reminising that time na tumakas kami.

***

"Buti sabay na kayo ng luggage nyo dumating." sabi ni dad sa amin that caused me and Kevin to turn scarlet.

"Carlos?! Kita mo namang nahihiya na ang mga bata, oh!" saway ni mom kay dad.

"Eh, kasi naman Vanessa, yung mga anak mo. HAHAHA. Takas- takas di naman alam kung saan pupunta.HAHAHA" sa comment nayun ni dad ang nagpapula samin ng husto ni Kevin.

"DAD?!" sabay naming sabi ni Kevin. Maybe he couldn't bare the embarassment too.

"Can we keep that freakin' event in the box?!" I snapped. All of them was shocked kasi di naman kasi ako masyadong nagagalit. Im the sweet-girl type of gal. Pag nagalit naman ako, calmado pa rin ako pero nalalaman pa rin nila na galit ako because I don't talk to them.

"Okay, Im sorry to upset you, baby. Let's keep that behind us." -dad. He hugged me. Then mom and Kevin joined in and gave me big bear hug.

"Hey, Di ako makahinga. Guys." kumalas sila. Tapos tumawa ng malakas. As in. Even si daddy. tumatawa. Sa tingin ko they are crazy.

"HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA"-dad/mom/Kevin.

"Why are you guys laughing? Are you being possessed or something?"

tiningnana nila ako pero this time di na sila tumatawa but instead they are grinning like goons.

"What the hell?!" pag di talaga sila nagsalita. Im going to run away and go back to New York.

"Ok. Here's whats up. We laughed kasi yung accent mo nung nagtatagalog ka. Iba. Weird. Nakatawa."-Kevin.

Oh? Eh di na lang ako magtatagalog. Yun lang pala eh. Nakakainis pa rin. They could have told me that instead na tawanan nila ako. I feel stupid.

"Im going to bed."-ako. I walked past them at naglakad na papunta sa kwarto ko.

Pagpasok ko nang kwarto ko. Wala itong pinagbago when I left it 2 years ago. Nandun parin ang poster ni Channing Tatum, Drake Bell, Justin Bieber, Selena Gomez, Katy Perry, at ang pinaka idol ko na si TAYLOR SWIFT!! Ang cover ng bed ko nagbago na. Imbes na black naging blue. Nandun parin ang neon pens ko sa study table ko.

Pumunta ako sa bed and jumped on it. HAAAAY SARAP TALAGA DITO!!! Ayun after a few minutes I went into blackness.

-------

Wala pong bold at italic kasi Tab ko po ang gamit.

Unexpected LoveTahanan ng mga kuwento. Tumuklas ngayon