Prolog

177 18 3
                                    

Det hade bara varit på skoj, dom menade det inte. Det var ju bara en lek.
För 5 år sedan när dom var 11, lekte de en lek, dom flesta hade roligt men inte den lilla flickan. Hon skrek 'sluta! Nej!' Men ingen brydde sig och ropade istället tillbaka 'men Gud vad töntig du är! Rädd att dina skor förstörs?' Barnen började skratta och flickan kollade ner på sina smutsiga fötter.
En av killarna gick fram och gav henne en retsam knuff, tyvärr så var den knuffen för kraftfull. Flickan snubblade bakåt och föll på det rostiga staketet, som gick sönder med en smäll. Barnen gick fram och sparkade på henne, skrattade.
'Vill du bada lite?' Frågade en tjej.
'Jag kan inte simma' sa flickan och drog sig bakåt med tårfyllda ögon och blödande ben och armar, kanten på klippan tog slut och hon föll ner. Ett enormt plask hördes och hon var borta.
'Kommer hon tillbaka?' Frågade någon
'Tror inte det' sa en annan
'Bry er inte, hon förtjänade det' avslutade den sista. Alla vände sig om och gick mot läraren som inte märkte att det saknades en person.

~flickans perspektiv~

Jag kände det iskalla vattnet strypa min hud, hur jag sjönk mot havs botten.
Att jag snart fick slut på syre och att det skulle sluta innan dess.
Jag trodde att det var ute med mig men där såg jag honom. Från ytan och ner kom en drake i en mörkare nyans av havsblå.
Jag kollade in i hans gyllengula ögon och kände en otrolig värme dra sig igenom kroppen. Jag behövas inte längre andas och jag sjönk inte heller, Draken gjorde ett tecken på att jag skulle hoppa upp på hans fjälliga rygg. Jag gjorde det som han sa åt mig och göra. Draken tog ett kraftigt slag med vingen och vi flög upp mot vatten ytan.
Drakens färg var inte längre i blå utan i en vackert glänsande silvrig färg.
Jag kramade om drakens hals och vi flög över horisonten och med det så lämnade jag mitt gamla liv.

~

Jag vaknade vid halv 4 och tänkte att den här var en ganska bra ide :')
Men iallafall så frågar jag..vad tycker ni?
Kom ihåg att jag är trött nu så det här är nog inte världens bästa del.
Kraam♥️:)

~This is who i am now~Where stories live. Discover now