Nu var tiden inne. Det var nu dags att flytta från Paddington till Oxford. Jag hade längtat efter den här dagen länge. Men en sak jag inte hade längtat efter var att börja i en ny skola, ny klass och få nya kompisar. Mamma och pappa sa till mig att vara så positiv som möjligt men det gick verkligen inte. Jag bara tänkte och tänkte mer på det men det gick inte att se det positivt. Klockan var 10.33 när mamma sa att hon och 6 åriga lillebrorsan Calle skulle gå och handla mat. Jag tänkte vad ska jag göra nu?.
Bara vänta, vänta, vänta😐
I min förra skola blev jag alltid retad och kallad för Abraham även fast jag heter Emeliy.
Varje dag i skolan skrattade alla när jag gick förbi i korridorerna. Dem spottade, slängde skräp och knuffades. När jag kom hem från skolan grät jag varje gång. Mobbning måste stoppas!!!, skrek jag rakt ut så pappa hörde.
Han frågade:
- Har dem skrivit något mer som gjort dig ledsen på kik eller Facebook alltså Kenzie & Zara?
- Nej, då skulle jag berättat det såklart!
Pappa blev tyst en stund.
Sedan sa han:
- Okej men lova berätta om det blir bråk eller om du blir ledsen över något!
- Ja då, sa jag och gick ut i köket.
Klockan hade precis slagit 14.40.
Flyttbilen var här, nu var det dags att åka.
Det var också dags att säga farväl av Paddington & West Middle School.
Vi skulle ungefär vara framme vid Oxford runt 15.00. Det var vi också. När flyttkillarna skulle packa ur lastbilen såg jag någonting på soffan.
Det var en liten liten tavla.
Det var en bild på Leon. Jag och Leon var ihop i ett lååångt år. I början var han superduper snäll mot mig men sen när han började vara med Kenzie och Zara blev han inte lika snäll.
Han brukade alltid komma hem till Kenzie när Zara var där dem pratade alltid skit om mig och det visste jag om.
Det ska ändå bli så skönt nu att slippa Kenzie och Zara. Men Leon juste Leon. Jag kommer aldrig ihåg om vi nånsin hade gjort slut innan det blev sommarlov jag tror inte det.
Jag frågade honom en dag om han hade mitt telefonnummer och han sa nej. Men han hade min kik så vi kikade ibland men en gång la han till Kenzie i chatten då blev allt en katastrof.
Hon började skriva massa frågor om mitt och Leons förhållande och det var så pinsamt.
Calle och jag fick sitta längst bak i bilen han körde med sina flygplan och jag satt och kolla på min mobil. Pappa ropade på oss när vi hade gått in i lägenheten:
- Kan ni hjälpa till med att bära några saker upp?
- Ja visst, sa jag.
Calle svarade såklart inte utan fortsatte med sina flygplan. Jag tyckte att lägenheten såg superfin ut och jag såg så fram i mot mitt eget rum. Jag skulle få inreda det helt själv och exakt som jag vill.
YOU ARE READING
Ny skola. Nytt liv.
Teen FictionJag är en tjej som heter Emeliy och har börjat i 7c. Jag har precis flyttat till Oxford i London. Jag har inga vänner kvar, jag är helt ensam. Ni ska få följa mitt liv i några kapitel framöver nu kör dagboken igång!.