kapitel ett

938 16 0
                                    




jag lät mina steg leda mig var som helst i centrum, just nu ville jag bara komma bort från helvetet jag har där hemma.

röster stängs ute, steg stängs ute, allt ljud.

allt jag kan se framför är jag och vägen - och allt folk som passerar mig.

med blicken fäst på samma ryggtavla som har funnits framför mig hela tiden pluggar jag in mina öronsnäckor i mobilen och startar musiken - cheerleader ~ omi.

kylan slår mot mig och jag drar jackan tätare mot min kropp, även ökar på stegen.

strax känner jag ett hårt slag mot mitt ansikte och ett högt läte lämnar mina darrande läppar innan jag möter ett par ljusblåa ögon.

håret var slarvigt slängt åt sidan, nästan lite som om han nyss vaknat. ljusblåa ögon som fokuserade på mitt säkerligen illröda ansikte, även en silver ring i ögonbrynet vilket jag tycker är så jävla attraherande.

med andra ord, han såg inte illa ut.

" ey, förlåt, men se dig för. " hans röst var raspig och mörk - fyfan vad sexig röst.

" uhm,förlåt mig jag eh.. jag gick så fort. " jag kollade ner i marken där jag drog min sko i grusen som började skjutas åt sidan.

hans hand placerades under min haka och han lyfter på den lätt. hans blick fångar lätt min och jag drunknar i hans blick.

" vad är ditt namn? " han såg ner på mig och hans hand landade ner för hans sida igen.

" astrid. " jag stammade lätt fram mitt namn, och han flinade med ögonen.

han lutade sig mot mitt öra och jag rös till av hans puffande andetag mot mitt öra.

" det är inte sista gången vi träffas, astrid. " han knöckla upp min hand och lämnade en lapp innan han vek ihop min hand igen.

jag gav honom en förvånad blick och han flinade bara, sen lämnade han en blöt kyss i min nacke innan han sen började gå iväg.

chockerad över vad som hade hänt kollade jag ner i min hand och började springa hem - jag måste smsa honom.

-

uhm, jag vet inte vad jag ska säga.

13 år och kriminell ~ O.MOnde histórias criam vida. Descubra agora