Den Sanna Kärleken

Kapitel 2

Jossan, Hanna och Jonna kollade överraskat, förvånat och glatt på vad som just hände.
- Så, vill du ses hos mig imorgon kväll? frågade Peter.
- Visst! Bara skriv ner din adress på ett papper eller något, så kommer jag över imorgon! svarade Elle glatt.
Peter tog närmsta penna och skrev upp sin adress, och vilken våning han bodde på - i och med att han bodde i höghus - på ett papper och gav det till Elle.
- Tack! Då ses vi imorgon! sa Elle.
- Vid åtta? föreslog Peter.
- Låter bra! svarade Elle glatt.
- Skitbra, svarade Peter. Men då ses vi imorgon, då!
- Ja, absolut! sa Elle.
Peter sa att han behövde gå hemåt nu för att han kände sig lite trött. Så Elle och Peter kysstes - igen.
- Du, jag sa ju att du skulle se upp för killar! skämtade Jossan.
- Och speciellt snygga sådana, tillade Elle.
Alla vännerna började skratta. Efter ett tag av massor med skratt så sa Elle:
- Nej men allvarligt. Han verkar ärligt talat schysst, och för min del är han snygg. Men honom behöver jag nog inte alls se upp för. Jag behöver nog snarare vara med honom - så länge som möjligt. Helst livet ut.
Hennes vänner kollade på henne och sa "aww" i kör. De verkade väl antagligen också tycka att han var schysst.

Nästa dag vaknade Elle upp vid klockan 12, även fast att hon kom hem vid 4 imorse - och somnade som en stock vid runt 5-6-tiden. Så Elle steg upp ur sängen och gick ut i köket för att göra te (hon var, eller är, inget större fan av kaffe), göra äggröra, mackor med ost, skinka, ruccola-sallad, gurka och paprika, och pressa apelsinjuice. När allt det där var klart så satte hon sig framför TVn och åt sin frukost.
- Ibland är det härligt att bo ensam, sa Elle för sig själv och slog på TV4.

Timmar hade tickat förbi och klockan var redan halv fem. Så Elle bytte om från pyjamas till klänning, högklackat, lockat hår och så sminkade hon sig också. Det tog omkring 2,5 timmar, i och med att hon hade tid på sig att göra sig i ordning. Så hon tog på sig sina skor, sin skinnjacka och tog sin väska och gick ut från lägenheten. Hon låste sedan dörren och gick neråt porten.

När hon stod utanför Peters lägenhet, tog hon ett djupt andetag, och viskade något till sig själv innan hon plingade på Peters dörr. Hon plingade två gånger på Peters dörr innan Peter öppnade.
- Hej! sa Peter välkomnande. Välkommen!
- Tack så mycket, sa Elle och gick in i hans lägenhet.
Och innan Elle ens hann komma in i lägenheten, så började Peter och hon kyssas - med tunga också. I ungefär tio minuter i streck. Sedan blev de avbrutna av att det ringde på Peters hemtelefon.
- Ta det du, jag behöver ändå ta av mig mina ytterkläder, sa Elle charmigt.
- Okej, gör det du, svarade Peter och gav Elle en kyss på kinden.
Peter begav sig mot hemtelefonen, och hann svara i sista sekund. Medan Peter stod och pratade i telefon, så tog Elle av sig sina ytterkläder, och efter det gick hon runt i lägenheten för att kolla var alla rummen fanns.
- Elle! ropade Peter.
- Ja? ropade Elle tillbaka från sovrummet.
Peter gick till sovrummet, och inom två minuter var han där.
- Maten står framme, sa Peter.
- Åh vad trevligt, svarade Elle.
Elle gick mot Peter, kysste honom på munnen, och sedan gick de mot matsalen.
När de hade satt sig ner kom Peter på att han kanske skulle hämta något att dricka åt dem.
- Du förresten, sa Peter. Vill du kanske ha något att dricka?
- Ja tack, gärna! svarade Elle.
- Då fixar jag det! sa Peter och reste sig från sin stol.
När Peter var halvvägs till köket så ropade Elle (eller snarare, "la till"):
- Du, Peter! Jag är nykter, så jag dricker ingen alkohol!
Peter nickade förstående.
- Okej! ropade han tillbaka. Vill du ha Cola istället?
- Ja tack! ropade Elle som svar.
- Då fixar jag det! ropade Peter.
- Tack så mycket! ropade Elle tillbaka.

Peter kom tillbaka med Cola åt Elle, och rött vin åt sig själv. Sedan stämde han undan flaskorna, de skålade och njöt av middagen. 

- Du, ska vi "göra det"? viskade Peter i Elles öra.
- Självklart, svarade Elle med en lite sexigare ton.
Så de begav sig mot sovrummet, slet av sig alla kläderna, var helt nakna och "gjorde det" i Peters säng. Hela natten, eller i alla fall tills att klockan var 5 på morgonen.

När Elle vaknade vid klockan 10, så drog hon på sig sina kläder, gick på toa, gick till vardagsrummet, öppnade fönstret, kände hur den ljumma vårvinden blåsa mot hennes kinder, och njöt av det i någon minut innan hon satte sig i soffan. Och det var först nu som hon visste att Peter var den rätte för henne.