Serious Breakdown h.s

Prolog

Om du någonsin har vaknat upp och inte vetat vart du är, vem det är du ligger bredvid eller vad som hände igår så har det säkert bara varit en engångsföretelse. Eller har jag fel?

För mig är det som att vakna upp vilken morgon som helst. Det började när jag var 18 år gammal och nu har jag hunnit fylla 22.

Denna morgon kan jag se en blond tjej, med en kropp som skulle kunna passa in i showen med supermodellerna som trallar ner i sina små underkläder, ligga bredvid mig i sängen. Hon sover djupt, så djupt att hon inte ens skulle känna den åka in igen. Jag drar handen genom mitt bruna hår och sneglar på det vita pulvret på nattduksbordet. Det har aldrig känts så lockande att snorta. Just så gör jag. Och jag har aldrig mått bättre. Det är som att alla bekymmer försvinner och jag är helt fri från ansvar. Ingenting kan stoppa mig. Jag granskar bruden bredvid mig och reser mig ur sängen. Jag plockar upp mina kläder som ligger utslängda över golvet och klär på mig innan jag lämnar den trånga lägenheten.

Luften är fuktig och varm mot min hud. Jag har ingen aning om vad klockan är och jag bryr mig egentligen inte heller. Jag har inget rep med bandet idag så jag kan bara vara fri. Jag har ingen aning vart jag ska men jag är hungrig och jag måste ha mat. Jag letar reda på första bästa grill och finner en precis vid stranden. Så fort jag närmar mig trappan upp till den höga terassgrillen känner jag den otroliga doften som får mig att vilja beställa allt på menyn och äta tills jag spyr upp mina inälvor.

"Välkommen!" Ler en servitris och ger mig en meny.

Jag tar emot menyn och granskar den snabbt.

"Vet du redan vad du önskar att dricka?"

Vodka. "Jag tar den största hamburgaren ni har och er dricka intresserar mig inte."

Hon tvingar fram ett leende och lämnar mig ensam. Jag ser mig omkring. Jag känner mig som en vampyr som är hungrig på blod eller missbrukare som inte fått sin dagliga dos, i och för sig är det exakt vad jag är. Egentligen skulle jag kunna äta vad som helst nu. Jag skulle till och med kunna äta en sengångare.

"Mel!" Ropar en man bakom baren. Varför måste han skrika så för jävligt? Kan han inte ha lite hänsyn till de som möjligtvis är bakis eller höga?

En tjej som precis kommit upp för trapporna till grillen skyndar sig fram med en bok tryckt mot bröstkorgen.

Jag följer henne med blicken och fnyser. Om den där mannen ska fortsätta att skrika högt så kommer jag få ett utbrott. Det där är väl hans brud och de kommer hångla upp varandra vilken sekund som helst. Men snälla, inte framför mina ögon. Förhoppningsvis tar han med henne bakom disken.

De står och pratar en liten stund innan hon sätter sig två stolar ifrån mig vid det höga bordet som vetter mot vattnet. Jag vill bara ha min mat nu. Kan dem inte öka farten lite? Det tar väl inte så jävla lång tid att steka en hamburgare och sedan lägga den mellan två bröd. Patetiskt.

Tjejen börjar bläddra i sin bok samtidigt hon blir serverad ett glas med något rosa. Fan, hon får före mig. Hon måste vara tillsammans med den där irriterande mannen. Han specialbehandlar henne. Den jäveln. Bara för att ni knullar varandra. Jag fnyser.

Hon hör såklart och vänder blicken mot mig.

Jag ger henne en nickning. Utan ett leende. Hon förtjänar inte mer än så. Hon har fått före mig och här sitter jag och dör av hunger.

"Är du missnöjd med något eller?"

Jag höjer ena ögonbrynet. "Det ska väl du skita i. Du har ju en pojkvän i baren."