Död från början

För mycket öl

"Vi lever i en värld där manliga individer styr. Vi kvinnor och människor som anses svagare måste underkasta oss. Jag vill ha förändringar! Männen har styrt allt för länge, jag vill ha ändringar! Jag vill inte leva en dag till i underkastelsen!" Predikar en president kandidat vid namn Margret på teven i krogen.
"Men skjut dig själv om det är så jäkla jobbigt. " skriker Desmonds far och smäller ner ölglaset i bordet. "Hon hör dig inte Marcus" mumlar Karin bakom disken och fortsätter torka bort utspilld öl. Desmond iakttar dem medan de pratar. Karins vågade urringning verkar dra till sig Marcus uppmärksamhet innan han gormar tillbaka. "Det är för fan hennes eget fel om hon inte hör. Hon sitter ändå bara på sin feta röv i sin jäkla lyxvilla och gömmer sig för allmänheten, den jäkla hycklaren!" Marcus skriker så högt och så frustrerat att det egentligen är ett under att inte alla i stan hör. "Det är din tur pöjk" mumlar en av gubbarna kring pokerbordet och Desmond vänder sig tillbaka till spelet.
"Hit..." Säger han tvekande och ser ner på sjuan som ligger på bordet. Dealern lägger ett nytt kort på högen, en åtta.
"Hit eller stand?" Mumlar dealern och fingrar lite på det kortet som snart kommer tillhöra Desmond.
"Hit" svarar han igen helt säker för en gångs skull. Dealern fnyser frustrerat när kortet han håller i visar sig vara en sexa.
"Fuskar du?" Spottar en av gubbarna (en kille på minst 18) fram och ställer sig upp så häftigt att hans stol välter.
"Nej, varför skulle jag?" Svarar Desmond hårt i hopp om att få stopp på allt trams om fusk. Hur skulle han ens kunna fuska på blackjack utan att dealern såg?
Han är van vid att gubbarna tror att han fuskar. Det är inte normalt att få 21 gång på gång, vanlig tur räcker inte så långt. Gubben (ännu en gång en kille på 18) lägger sina kort på bordet (kastar in handduken). "Jag ger upp, jubelidioten slår mig gång på gång i ett spel som endast går ut på tur. Om jag inte visste att din far skulle gå bärsärk så skulle jag slagit ihjäl dig." Killen (för en gångs inte kallad gubbe) pekar på Desmond och är helt röd av ilska men lyckas med precisionen att ha lugn röst.
"Jag ger mig också..." Säger de andra i kör och följer den första gubbens exempel.
"Ta pengarna pöjk, men lämna inte rummet utan far din. Jag är säker på att Jocke menar det han sa om att slå ihjäl dig. " säger Dealern som för övrigt inte är mycket äldre än Desmond, Emmett heter han.
"Hotar du min grabb, ha?" Hörs ett morrande från Marcus som utan förvarningar står bakom Jocke med handen på hans axel. Jocke ser ut som om han är beredd att betala vad som helst om han bara fick springa skrikande ut ifrån krogen (utan att ha en skogstokig Marcus efter sig).
Desmond slänger en hastig blick på Emmett -som ler skadeglatt- innan han vänder sig om och ser på sin far. "Tror du han uppskattar att bli hotad av en ynkrygg som du? Tror du jag tycker om tanken om att min son blir hotad av deeej?" Marcus drar lite på betoningen på "dig" samtidig  som han vänder Jocke 90 grader så att han kan se Jockes skräckslagna min. "Vad tror du far din säger om jag ber Desmond sparka till dig i ansiktet. Eller egentligen vad tror du far din säger om han hittar din kropp i containern?" Väser Marcus men en röst som är så hård att bara han kan åstadkomma den. Ganska grymt att ha en sådan far, tänker Desmond innan han inser att hans så kallade far just dragit in honom i ett fylle gräl.
Desmond ser Karins lite för kurviga och osmidiga figur närma sig och han hör hur hon viskar "Du bör nog ta ut Marcus innan han åker dit för mord på en 18 åring."
Desmond jobbar kvickt. Innan någon vet ordet av så står han mellan Marcus och Jocke och väser mot sin fars ansikte. "Kom nu... Han är inte ens värd att bli slagen." Han knuffar försiktigt sin far i bröstet i hopp om att skapa lite mer luft. Men istället är det Jocke som backar undan från Desmonds far som dem flesta skulle beskriva som en oxe. Marcus svänger runt och lägger en hand på Desmonds rygg samtidigt som han lyckas fösa honom framåt.
"Stick du bara..." Väser en allt annat en lugn Jocke och Desmond känner direkt hur han önskar att Jocke föddes med all den styrkan han borde ha om han tänker utmana Marcus.
"VAD SA DU PÖJK?!" Gormar Marcus och vänder sig om så våldsamt att Desmond är överraskad över att han inte välter. Ett pip hörs från jocke som kryper ihop på golvet likt ett skrämt litet barn. Stackarn kommer Desmond på sig själv att tänka när han lyckas med precisionen att dra med sig sin fly förbannade och något fulla oxe genom dörren.