Love me

2

Heather Jones
1 dag senare.

Jag tittade mig i spegeln och mötte ett par havsblå trötta ögon som tillhörde en benig tjej med brunt lockigt hår hängandes ner på brösten. 

Hennes svarta t-shirt gjorde så att hon blottade sina vita armar som var fyllda av ärr.Dom små men långa benen var täckta av ett par grå mjukisbyxor och på dom mittemellan stora fötter satt ett par svarta strumpor. 

Jag kom än en gång att tänka på alla ord, slag och blickar jag har fått.

Jag kom att tänka på alla personer som bara stått och viskat samt skrattat åt mig där jag gått ensam i korridoren, kom att tänka på alla lärare som inte brydde sig ett dugg.

För ingen brydde sig om lilla Heather, så oduglig och självisk.

Flashback

Hon tittade roat in i mina ögon, flinet lekte på hennes läppar.

Hon kastade sitt hår över axeln och tog några steg fram emot mig. 

"Usch vad du är ful"  sa hon och slog mig hårt på armen.

Det sved till och jag bet mig i läppen för att inte gråta.

Men jag kunde inte stå emot, tårarna trängde sig sakta ut genom mina - nu röda ögon- och rann som i ett vattenfall ner för mina rosiga svullna kinder.

"Och tjock, jävla missfoster. Hur skulle någon frivilligt kunna vara din vän, vara vän med lilla idioten Heather?"

Mina hulkningar ekade i hela korridoren, men ingen brydde sig. 

Dom bara tittade sådär tomt på mig och vissa viskade, säkert fula och negativa ord om mig, vissa till och med skrattade och fnittrade åt mig där jag stod och tittade tomt på tjejen framför mig.

"Och lång är du, ingen vill ha långa tjejer. Har du någonsin sett en kille gått hand i hand med en tjej som är längre? Skulle inte tro det, idiot." sa hon och hennes flin blev bara större och hotfullare.

Ett slag kom och träffade min mage hårt.  Med en duns träffade min kropp det hårda stengolvet. Det svartnade för mina ögon och snart kände jag hur både armar och ben blev tyngre och tyngre.

Om jag inte var galen så var jag det nu, för det kändes nästan som om min kropp försvann, att den svävade ut i den tyngdlösa rymden, bort från allt.

Flashback slut.

Mina rödsprängda ögon mötte spegelbilden och en svag rysning spred sig genom min kropp.

Mina händer trevade efter dörrhandtaget och ryckte upp dörren, stressat började jag leta efter mitt rakblad. Ibland kunde jag få panik för att jag inte hittade mina dagliga grejer, och det hade ibland slutat med att jag ligger på golvet, avsvimmad.

När jag väl hittade det så drog jag upp tröjärmen och drog med det vassa silvriga glänsande bladet över armen.

Blodet sipprade fort ut ur mitt ganska djupa sår och bena vek sig. Jag föll ihop på knä, lade händerna som stöd på golvet och lät det mörkröda blodet rinna ner på golvet.

För jag tänkte fortsätta skära mig.

Skära mig till döds.

•

Förlåt för kort och tråkigt kapitel, haft mycket att göra denna vecka och även mått väldigt dåligt.

Därför kommer jag säkert uppdatera detta kapitel någon gång.

Ha det bra <33

/annah_px